Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
blifvit funna t. e. d. i basalt, i hvilken bergart man äfven
p& andra ställen tillförene anträffat gediget jern, om ock
blott i små korn. Under sådana förhållanden synes mig den
enklaste förklaringen vara den, att de åtföljt basaltens
eruption ur djupet genom en liknande explosiv kraft, som den
Tschermak (1. c.) förutsätter för bildningen af meteoriterna.
Att det på jordytan befintliga jernet vanligtvis icke är åtföljt
af nickel eller kobolt förklaras af dessa sednare metallers
högre 8pec. vigt och derföre djupare läge i jordens inre, p&
grund hvaraf nickel- eller kobolthaltigt jern endast
undantagsvis kunnat komma upp till jordens yta.
Dana anser jorden till tvåtre^edelar bestå af jern. Då
emellertid i denna jernkärna äfven andra, tyngre metaller
måste förefinnas, torde det kunna ifrågasättas huruvida icke detta
är för högt tilltaget, och huruvida icke snarare mellan den
af gedigna metaller bestående kärnan och den yttre,
hufvudsakligen af silikater bestående skorpan, hvars spec. vigt tillika
med den förras blir lika med jordens spec. vigt (5,6), en så
att säga neutral zon förekommer af ämnen, hvilkas spec.
vigt kommer nära detta tal, hvarvid då jernoxidoxidul
(magnetit) och svafveljern (pyrit) företrädesvis skulle ifrågakomma,
såsom egande en spec. vigt af omkr. 5 samt hvardera
uppkomna af jernet och såsom hvardera men isynnerhet den
sistnämnda varande ytterst allmänna i den archeiska
formationens gneis och gneisgranit. Det är så mycket sannolikare
som svaflet vid alla vulkaniska företeelser och deras
efterverkningar såsom svavelsyrlighet och svafvelväte spelar en
så betydlig rol, att man kan 8äga, att hvad syret är för de
på jordens yta förekommande processerna, det är svaflet för
de underjordiska. Också är svaflet i enlighet med det
ofvannämnda elementar8ystemet att härleda direkte från syret
(S = Oa), och man kommer sålunda äfven här från tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
