Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
rotor till den slutsats, att jernet närmare jordytan är till
största delen bundet vid svafvel. D& den vanliga
svafvelkisen (pynten) är regaliär, och derjemte har samma
grund-eller spjelfcningsform som jernet (d. v. 8. hexaedern), s& ligger
det nära förhanden att antaga att jernkisen likformigt fogar
sig till jerokristallen. Visserligen äro de icke isomorfa i
egentlig mening; men d& man vet, att kristaller t. o. m. af
oKka system t. ex. reguliär och rhombisk svafvelkis, fahlerz
och kopparkis, staurolit och disthen, orthoklas och albit etc.
kunna regelmässigt kristallisera tillsammans, isynnerhet om
de såsom de nämnda i kristallografiskt hänseende förete en
m likhet, så bör nämnda antagande synas ganska
natur-eaügt D& nu uti ifrågavarande fall en sådan analogi
förefinnes, i det att pyritens kristallmolekyl kan sättas lika med
2(3Fe S2), hvarvid 6Fe bildar kärnan motsvarande de sex
hex-aëderytorna, 12S omhöljet eller de tolf
pentagondodekaëder-jtorna, så har man blott att tänka sig kristallmolekylerna i
jernkristallen ersatta af de likformigt bygda
pyritkristall-molekylerna for att från den hexaëdriska jernkristallen komma
tfll den hexaëdriska pyritkristallen. Men äfven magnetiten
(= 2Fø3 04) kan sättas i samband dermed, ty de 6Fe kunna
anses motsvara hexaëderns och de 80 oktaëderns ytor. Detta
betraktelsesätt angående förhållandet mellan form och
inne-Ull hos kristallerna ansluter sig til} den af A. E.
Nordenskiöld framstälda åsigten om kristallvattnets inflytande på
formen (Öfv. af K. Vetenskaps Akad. Förh. 1873 p. 7), och
hvilket redan tillförene af Delafosse blifvit användt på alun,
i det han betecknar de 24 vattenmolekylerna såsom
motswarande de 24 ytorna hos en ikositetraëder.
Här torde det vara på sin plats att erinra om några
företeelser hos kristallerna, hvilka kunna vara upplysande för
fögararande förhållanden. Såsom bekant äro de i naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
