Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
tiska polerna ligga något vester om linien c—å, således p&
den Bidan af det genom denna linie delade jordklotet, som
företer den minsta landmassa.
Etherkristallen visar för öfrigt sin sjelfständighet genom
de rörelser dess särskilda delar äro underkastade, och hvilka
i allmänhet icke kunna anses betingade af det materiella
substratet utan af andra yttre orsaker såsom t ex. solens
värmekraft. Men att äfven den materiella kristallen härvid
spelar en betydlig rol ådagalägges af jordmagnetismens
störingar vid jordbäfningar och vulkaniska eruptioner.
Ehuru egentligen icke hörande till mitt föresatta ämne
har jag dock i största korthet velat beröra dessa
astronomiskt-fysiska och kemiska’ förhållanden såsom äfven de tjenande
till belysande af detsamma.
För att nu öfvergå till den ofvanför antydda
kristallisa-tionenö inflytande på de rent geologiska företeelserna, eller
med andra ord den inre kristallindividens inverkan på det yttre
kristallaggregatet blir det till en början nödigt att söka erhålla
en föreställning om det sätt, på hvilket kristallerna i allmänhet
inverka på hvarandra. Ty att en sådan reaktion verkligen
eger rum utvisas tydligen af de regelbundna
sammanvexnin-garna mellan såväl likartade som olikartade kristaller.
Denna inverkan kan nu vara af tvenne slag: antingen
rent dynamisk d. ä. den som åstadkommes endast genom
kristallisationskraften, eller hvilket kan komma på ett ut
genom kristallens elektromagnetiska, kraft, eller ock rent
mekanisk d. ä. genom blott yttre påverkan af kristallens
yttre delar: planer, kanter och hörn. I det förstnämnda fallet,
hvilket vi här närmast hafva att skärskåda, är det egentligen
icke den yttre formen utan den inre strukturn, som utgör
det bestämmande momentet, och vi hafva sålunda nu att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
