Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
östra gebitet de resp. metamorfiska formationerna äro
åtminstone ställvis concordant lagrade öfver hvarandra.
Att döma af de i gneisformationen ingående bergarterna
nämligen företrädesvis glimmergneis i den äldre,
hornblende-gneis i den yngre afdelningen, synes denna äldsta
sediment-bildning hafva börjat med en sandaflagring och fortskridit
tül mera ler- och kalk-haltiga sedimenter, hvilket kan sägas
vara den allmänna gången inom samtliga formationer och
antyder en i böljan grund, sedermera genom sänkning mer
och mer fördjupad afiagringsbassin. Denna
gneisbildnings-theori ansluter sig sålunda såväl hvad beträffar
formationernas yttre form eller de fysiska forhållandena som i afseende
på den inre konstitutionen eller de kemiskt-mineralogiska
förhållandena till theorin om jordskorpans utveckling i
allmänhet Ty på samma sätt som sålunda den äldsta gneis*
bildningen aflagrades och upphöjdes, på samma sätt hafva
öfverhufvudtaget alla sednare bildningar uppstått, endast med
den skilnad, att både aflagringen och uppresningen blifvit
långsammare och mindre betydliga i den mån jordskorpans
bildning framskridit. Äfven är att märka att ju äldre och
således ju fastare och mäktigare denna jordskorpa blef, desto
mindre betydlig blef den rol, som de eruptiva massorna
spelade i dess historia. Icke desto mindre finna vi ganska
betydliga höjningar i en i geologisk mening taladt ganska ny tid,
gå t ex. Alpernas bildning. Dessa höjningar synas mig böra
tillskrifvas de framskjutande kristallkanternas inverkan på de
öfver dem liggande delarna af den fasta jordskorpan, och
tül dessa ville jag äfven hänföra de smärre höjningar resp.
sänkningar, hvilka sednare gemenligen kunna sägas åtfölja
de förra, som Finland i orografiskt hänseende företer. Att
dessa äro ojemförligt mindre betydliga än Alpernas och
andra dylika bergskedjor står i allmänhet i sammanhang med
ø
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
