Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
den relativa vigten i kristallografiskt hänseende af de resp.
kristallografiska linierna, såsom redan ofvanföre i den
orografiska delen blifvit påpekadt Hvad åter sjelfva verkan af
detta kristallkanternas framskjutande beträffar torde den i
allmänhet kunna sägas varit sådan, att mot sjelfva kanten
svarar en fördjuping på endera eller hvardera sidan derom.
Också finner man zonlinierna i allmänhet löpa långsmed
den ena eller andra sidan af berg- eller åssträckningarna.
Så t. ex. kan man föreställa sig, att den VSV—ONO löpande
sydfinska gneiszonen, som ursprungligen måste hafva sträckt
sig längre vesterut, såsom äfven den i allmänhet i samma
riktning strykande gneisen i Stockholms trakten (Sveriges
geol. undersökning; Bladet nStockholmu) synes utvisa» blef
afbruten genom den parallelt med linien bc^—abc— a^b
löpande dyakisdodekaëderkanten.
Att för öfrigt de engång bildade yttre delarna hos den
inre kristallen, planer, kanter och hörn, kunnat ställvis
förstöras genom partiel smältning, förorsakad t. ex. genom yttre
tryck, och andra sedan i stället bildas, torde kunna
förutsättas. Sålunda kunna sänkningarna under sednare perioder
förklaras, så t. ex. sänkningen af Finland under glacialtiden
hvilken, såsom jag redan tillförene antydt, kan hänföras till
det af inlandsisen förorsakade trycket.
Det kan icke här komma i fråga att i detalj fullfölja
denna theori; det har här blott varit min afsigt att
framställa de allmänna grunddragen deraf. Det kan sålunda icke
heller ifrågakomma att närmare i detalj skärskåda de yngre
skifferbildningarnas samt de posttertiära bildningarnas
geoge-netiska förhållanden: de data, som kunna läggas till grund
derför, äro ännu för få för att man med någon större
bestämdhet skulle kunna uttala sig härom. Då emedlertid dessa
data tillåta en litet närmare framställning af Finlands geolo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
