- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondesjette Häftet /
157

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

157

förmår i en högre temperatur skilja dem från hvarandra.
Vid betraktande af de förändringar, som genom värmet
åvägabringas i kropparnes kem. attraktioner, kan det icke
förefalla otroligt att de endast bero på kropparnes olika
benägenhet att vid vissa temperaturer blifva mer eller mindre
fordelta, flytande eller flyktiga. Då vi ej säkert veta om det
är värmet ensamt som verkar dessa omständigheter, så kunna
vi ej heller med visshet påstå att värmet här verkar genom
sin attraktionskraft. Men då denna mening af de störste
kemister blifvit antagen och lemnar en god förklaring öfver
foreliggande fenomener, så förkastar icke heller Gadolin
densamma

Emot Momeaus åsigt om orsaken till kropparnes
antändning anmärker Gadolin, att den icke kan anses vara allmänt
giltig, då antändning än befordras af värme, än af ljus eller
electricitet och då man ännu icke hade skäl att med
bestämdhet yrka på att alla dessa vore modifikationer af ett
och samma ämne. Lika litet antager han Morveaus
förklaring af tillgången vid vätets förening med syret, ty intet
exempel kan uppvisas på att en ökning af upplösningsmedlets
mängd minskar dess sammanhang med den lösta kroppen
med mindre det tillkomna ämnet attraheras af och ingår
förening med någon del af den upplösta kroppen. Tungspatens
fällning ur dess lösning i conc. svafvelsyra genom vatten
härrör deraf, att svafvelsyran starkare attraheras af vattnet än
tangspaten, som icke visar någon benägenhet att förenas med
vatten. Deremot är det lätt att finna, att värmet vid
luftarternas antändning icke verkar med en sådan dragkraft, då
icke allenast det härtill nödiga värmet utan ock en större
qvantitet, som förut var bunden i luftarterna, blir afskiljd
utan att ingå någon ny förening. Hvad slutligen Morveaus
experiment med svafvelsyran vidkommer påpekar Gadolin att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:45:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/26/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free