- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondesjette Häftet /
158

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

158

om man småningom uppvärmer en blandning af frusen
svafvelsyra och is tills allt smält och förvandlats till utspädd
svafvelsyra, så skall man finna att intet nytt värme under
denna process uppkommit. Häraf är klart, att den hetta, som
vid dessa ämnens blandning i vanliga fall yppar sig, endast
är det öfverskott, som förut blifvit hvardera ämnet meddeladt,
utöfver hvad deras förening kan qvarhålla.

De betänkligheter rörande enskilda punkter uti
Lavoisiers system, som Gadolin till en början hyste och hvilka jag
ofvan omtalat, öfvergifver han småningom. Det är
förnämligast tvenne disputationer hvardera behandlande ett ämne
af större omfång neml. metallerna (1792) och de s. k. enkla
salterna (1795), som härvidlag äro af intresse. Metallerna*)
definierar Gadolin såsoin bränbara kroppar, af alla de mest
täta, ogenomskinliga och glänsande, hvilka i köld äro fasta,
men genom upphettning kunna bringas i flytande och
gasform. Härefter uppräknas i ordning efter deras specifika
vigter de på den tiden mera allmänt kända femton metallerna
äfvensom de nyss upptäckta volfram, molybdén och uran,
under angifvande af deras väsendtligaste egenskaper ss. färg,
smidbarhet, hållfasthet, hårdhet, elasticitet, smältbarhet,
specifik vigt etc. Vidare omtalas metallernas legeringar, deras
Föreningar med svafvel, fosfor, kol och syre. Ytterligare
beröras metallernas lösningar i syror, deras fällningar derur,
reduction, o. s. v. Uti allt detta hyllar Gadolin på ett par
undantag när den Lavoièierska teorien, med den modifikation
af förbrännings-fenomenets tolkning för hvilken jag ofvan
redogjort. Han ville icke neka, att i analogi med andra syror

*) Gadolin, De natura metallorum pt. I—H. Åbo 1792.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:45:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/26/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free