Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
En systematisk framställning af hela kemien lemnar
Gadolin 1798 uti sin specielt för de studerandes behof
utarbetade „Inledning til Chemien", den första orginal-lärobok
som på svenska utkommit i det Lavoisierska systemets anda.
Den är uppgjord efter Fourcroys „Philosophie chimique",
en på denna tid allmänt känd och begagnad lärobok, af
hvilken några år förut (1795) utkommit en svensk
öfversättning, som dock helt och hållet var misslyckad. I mycket
följer Gadolin här Fourcroy, men han har likväl i sitt
arbete infört en mängd förändringar och tillägg, som berättiga
oss att nästan uteslutande tilldela det åt Gadolin. I de
första kapitlen behandlar han värmet, lyset och luften, hvarvid
han om förbränningen fasthåller sin ofvan omtalade
modifikation af Lavoisiers förbränningsteori. Det fjerde kapitlet
innehåller läran om de bränbara kropparne, till hvilka han i
motsats till Fourcroy äfven för qyäfvet. Metallerna indelar
han, också häri skiljande sig från denne, i fyra klasser, den
första innefattande de osmältbara eller högst svårsmälta
metaller, som då de äro förbrände med möda kunna
återbringas i metallform. Hit höra Titan, Uran, Molybdén, Volfram
och Mangan. Till andra klassen räknar han spröda eller
halfsmidiga metaller, som vid vanliga eldgrader kunna
bringas till smältning och lätt förbrännas, neml. Arsenik, Kobolt,
Vismuth, Antimon, Nickel, Zink och Tellur. Till tredje klassen
föras de smidiga metaller som lätteligen förbrännas i
luften, Bly, Tenn, Jern och Koppar. Slutligen höra till den
fjerde klassen de smidiga metaller som svårligen uti luften
kunna förbrännas, men som tvertom genom blotta eldens
verkan återfå metallisk natur sedan de blifvit försatta i brändt
tillstånd, d. ä. Qvicksilfver, Silfver, Guld och Platina.
Härefter öfvergår han till framställningen af vattnets, syrornas,
jordartemas och alkaliernas kemi samt sammanför till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
