Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
metallsyrorna uppkomma genom metallers förening med en
större mängd syre och att orsaken till all surhet (causa omnis
aciditatis) ligger hos lifsluftens basis — hvarigenom han
öfver-gifver sin i anmärkningarne emot den antiflogistiska
nomen-claturen uttalade åsigt. Men han anser likväl, att, då dittills
ingen metallsyra blifvit framstäld utan saltsyra, det möjligen
kunde vara fallet att metallsyrorna hafva sur reaktion
endast genom en förorening af saltsyra*). — Angående rätta
naturen af de irreduktibla metallkalkerna, till hvilkas
irredukti-bilitet de flesta kemister ansågo en för långt gången
för-bränning vara orsaken, förmodar Qadolin att de äro
irreduktibla icke i följd af en större mängd absorberadt syre, utan
deraf att uti dessa metallkalker ännu kunde finnas ett annat
ämne som icke med reduktions medel eller eld kunde
ut-drifvas**).
Afhandlingen „De natura salium simplicium****)
behandlar de s. k. enkla salterna, d. v. s. syrorna och alkalierna.
Syrorna indelas i mineralsyror, vext- och djur-syror;
alkalierna omfatta endast de tvenne s. k. fixa alkalierna, kali
och natron samt ammoniaken. För alla dessa genomgås de
mest utmärkande och’ karakteristiska egenskaperna, hvarvid
Gadolin visar sig hafva lemnat allt flere af sina
skiljaktigheter från den antiflogistiska teorien, så åsigterna om
orsaken till metallsyrorna, om kolet och kolsyrans natur, m. m.
likasom han numera äfven antager namnet oxygenium för
syret. De syror hvilkas sammansättning ännu icke var fullt
känd, såsom bor-, salt- och fluor-syran, undantager han dock
från den allmänna regeln om syret såsom orsaken till syrorna.
*) Be natura metall. I, s. 21.
**) De nat. metall. II, s. 11.
*•*) Åbo 1795.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
