- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondesjette Häftet /
192

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

dragningskraft måste aga nun, på grund af de starka hand,
med hvilka de enskilda jordarterna i mineralen.äro föranads
med hvarandra; af de bestämda proportioner emellan bfr*
ståqdsdelaroe som påträffas hos de flesta steoar af samma
genus; af den kristalliniska form som hos närbeslägtade sta*
arter icke sällan är oföränderlig, men i olika olika : ty detta
häntyder på delarnes förening, och blifver sålunda det helas
utapende beroende af naturen, hos och proportionen emellan
4e enkla jordarterna, Slutligen anför han smältbarbefcen i eld
såffm ett teoken på attraktionen emellan jordarterna, ithy att
ingen af 4e e*kla jordartema besitter denna ogetiskap, men
deremot i blandning med hvarandra erhålla förmåga att
ömsesidigt genomtränga hvarandras porer. Specielt fäster Gadolin
uppmärksamheten på, att attraktionen emellan kiseln och
kalken är större, än emellan, den senare ooh någon annan jord*
art» hvilken som helst

Ifrån denna uppfattning af jordarternas och kisetas
inbördes förhållande är ej mer än ett steg till den nyare
uppfattningen af kiseln såsom en syra, hvilken tretton år senare
gøooin Smithåon och Berzelius gjorde sig gftllande. Sjelf
uttalade Gadolin redan år 1807 sin åsigt om att kiseln hellre
boräf räknas till syror än till jordarter*)* De allpänna
betraktelser om mineralernas sammansättning som Gadolin
här gör visar oss, att han hade en ganska klar tanke öp
de bestämda proportionerna, hvilkas tillvaro Proust året derpå
ped full bestämdhet uppvisade.

Om Säkylä qvamstensbrott lemnar Gadolin år 1801
några upplysningar**), hvilka utgöra ett af de tidigare bidra-

*> 0*dotm> De nomeftcUtsra salta». Åbo 1607, i. U.

**) Om Sftkylft qvarnstensbrott Disp. resp. G. J. Btrgr+th. Åbo 1801.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:45:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/26/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free