Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.239
På andra sidan:
D. HERMAN WITTE. EPISC. ET PROCANC. AB.
M. NICOL. FRIDELINUS PRAEP. & PAST. IN KORPO.
ANNO MDCCXXVni.
Nederst rundtomkring:
DENNA KLOCKA ÄR GIUTEN AF KONGL.
STYCK-GIUTAREN GERHARD MEYER. STOCKHOLM A:0 1728.
Länge fortfor bruket att begrafva sina kära aflidna i
kyrkan. Denna sedvänja uppehölls dels genom folkets
vidskepliga föreställningar att ju närmare altaret den döde
hvilade desto lugnare vore hans ro, desto ljufligare hans
slummer, dels ock derigenom att kyrkan af lösen för lägerställen
hade sin förnämsta inkomst. Visserligen hade redan under
prosten J. Carpelii tid († 1756) utkommit ett förbud emot
be-grafhingar i kyrkan, men detta verkade föga. På en
kyrkostämma 1758 beslöts ytterligare att framdeles all begrafning
i kyrkan skulle upphöra. Dock skulle enl. Kongl, förordn,
af den 14 Maj 1697 presterskapet allt fortfarande der hafva
fri lägerstad för sig och sin familj. Dessutom fingo
kyrko-värdarne och sexmännen »emedan desse senare ständigt
måste närvara i kyrkorådet och derför ingen lön njuta, för
sina personer fri lägerstad i kyrkan", men hvaije annan
person, hvilkens efterlefvande anhöriga nödvändigt ville hafva
honom begrafven i kyrkan, skulle erlägga 50 dal. k. mt.
utan afseende på stället i kyrkan. Följande år nedsattes
denna afgift till 30 dal. i choret och 24 dal. i öfriga delar
af kyrkan. Men efter hvilket år grafvar i kyrkan icke ens
for penningar kunde erhållas är obekant. Ännu kvarligga
några gr af stenar i kyrkan. Straxt innanför vestra dörren
är en med följande inskription:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
