Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Verzeichniss der starken Verla in der Närpesmundart.
1. Classe.
Infinitiv. Praeterit. Supin.
Bjér (tragen), aschw. bæra bår buri
By di (bitten), aschw. bijria bå bydi
Jét (essen), aschiv. æta åt jiti
Jév (geben), aschw. giva gav jivi
Komm (kommen), aschw. koma komm kumi, kymi
*Ligg (liegen), aschw. liggia lå liga. lega
*Sf (sehen), aschw. seia så, såg sitt
S iti (sitzen), aschw. sitia såt, såt siti
*Såv (schlafen), aschw. sova såvd suvi
Stjél (stehlen), aschw. stiæla stal stuli
Stjér (schneiden), aschw. skæra skär skuri.
2. Classe.
Fall (fallen), aschw. falla full’ fam
Få (bekommen), aschw. fanga fé, fég få
G å (gehen), aschiv. ganga jé, jég gå
Gråt (weinen), aschw. grata gret gråti
Haid (halten), aschw. halda huld håldi
Låt (lauten), aschw. lata lét låti.*)
3. Classe.
Drag (ziehen), aschw. draga drö dräji
Får (fahren), aschw. fara för furi, fyri
Hugg (hauen), asehw. hugga högg liuddji**)
Klå (kratzen), schw. klå, an. klå klo kläji***)
*) Dieses låt bedeutet lauten, sonare. Das schw. låta in der
Bedeutung zulassen heisst in der Mundart Inf. lét, Praet. låta, Sup.
lata und gehört also zur 1. schwachen Conjugation.
**) Wird von Säve zur 2. Classe gezählet.
***) Sehr ähnlich in Helsingland: klå, klog, klöji nach Säve:
de st. vb. S. 25, in Västerbotten kl’a, kl’ö(g), kl’ö(g)ji nach Widmark
S. 19.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
