Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till granskningen af de projekter till särskilda halkar, hvarur detta
mästerverk utgick, tillkommer ock en god del af äran att hafva
befordrat dess öfvertlyttande till landets språk.
Knappt var den nya lagen publicerad innan, troligen på
framställning af Åbo llofrätt, ett Kgl. bref emanerade, 1736Nov.
24. af innehåll, att densamma linge på Finska uttolkas och
tryckas, allenast ingen Svensk text eller annan version derbredvid
brukades eller historiografen Wildes rätt derigenom kränktes.
Wilde hade nemligen erhållit privilegium exclusivum på Lagens
tryckande och förstått detta så, att han äfven egde rätt
offentliggöra den Finska öfversättningen, — en fordran den han dock
sjelfvilligt afsagt sig. Öfversättningsarbetet företogs och utfördes
af en man, hvars namn hittills icke fått en plats, än mindre en
tacksam hågkomst i vår litteraturhistoria. Denne var
Samuel Forseen. Han föddes 31) i Lojo, der tre af hans
förfäder varit kyrkoherdar, af Mag. Johan Forsenius d. y. och en
dotter till kyrkoherden i Esbo Johan Molsdorf. Student i Åbo
och inskrifven i Nyländska nationen i Mars 1706, kallade han sig
under hela sin studietid Forsenius. På dessa år uppträdde i Åbo
den beryktade Isak Laurbechius, hvilken efter att hafva vunnit
teologie licentiatgrad i Altdorf och 1701ordinerats till prest,
vilkorligen utnämndes till teologie adjunkt vid Åbo högskola. Till
denne lärares föreläsningar, ett s. k. collegium disputatorium,
strömmade ett stort antal åhörare, hvaribland äfven Forsenius.
Som dock Laurbechius anklagades för pietistiska villfarelser, på
hvilket skäl han ock snart nog afsattes, upphörde Forsenius att
frequentera hans auditorium. Härtill torde väl ock hafva
bidragit Forsenii skyldskap med Laurbechii förföljare, Biskop
Geze-lius d. y., Universitetets dåvarande Prokansler. Gezelius var nem-
31) När? Lojo församlings kyrkoböcker gå ej längre tillbaka i tiden
än till 1720.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
