Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV. Aflöningsstat.
Då man ur Borgå gymnasii historia (af M. J. Alopæus)
inhemtar många upplysningar om gymnasii- och skollärares
aflöningar, kunde det synas öfverflödigt, att ytterligare
upptaga detta ämne. Men som nämnde arbete ej sträcker
sig till Wiborgs läns skolverk under ryska tiden, och hvad
aflöningsstaten angår, hufvudsakligast utreder beloppet af
nämnde stat efter uppkomsten af Wiborgs gymnasium eller
från 1640 till 1710 och derefter för de läroverk, som lägo
inom Borgå stift, hafva vi trott oss böra i ett sammanhang
lemna en öfversigt af det underhåll skolverket i denna
landets andra hälft åtnjutit alltsedan reformationstiden ända
till våra dagar. I denna öfversigt komma dock icke andra
löneförmåner och accidentier i fråga än lärostatens
kronolön och djeknepenningar.
A. Kronolön.
Under katholska tiden hade skolorna sitt underhåll
antingen från klostren eller de ansenliga inkomster kyrkan
hade under namn af kyrkotionde tillskansat sig. Vanligast
hade provisores scholarum. och rectores sententiarum, såsom
skolmästare den tiden kallades, och som tillika voro
kaniker eller capitulares, sin bergning från praebenden vid
domkyrkan eller från någon landsförsamling (se Porthan
Chronicon p. 620, 216, 237). Men genom den nya tingens
ordning, som under konung Gustaf I uppkom, då
kyrkornas och klostrens gods och ägodelar indrogos till kronan
och kyrkotionden förminskades, under det kronan eller
konungen tillegnade sig största delen deraf, ändrades det
gamla sättet för skolornas underhåll. Ty då biskoparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
