Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Johannis Baptistae dag 1527 samtyckte till Westerås recess,
hvarigenom stadgades, att hvarken biskopar eller kaniker
och kyrkoprester skulle hafva större aflöningsvilkor än
nödigt var, och biskoparne lofvade vara tillfreds med, „huru
rike eller huru fattige konungen ville dem hafva", skedde
den formliga reduktionen af kyrkotionde sålunda, att
kyrkan behöll en tredjedel deraf, hvaremot de återstående
två tredjedelarne af hela intägten afstodos åt kronan, till
konungens disposition. Derifrån härleda sig benämningarne
af tertial eller tertialtionde och konungs eller kronotionde.
Till en början användes kronans andel till betäckande af
rikets skulder, men sedermera anslogs deraf underhåll åt
kyrkoprester och kapellaner, skolstugor, hospitaler
(fattighus) och sjukstugor.
I Tengströms afhandling om presterliga tjenstgöringen
etc. (I: 387) säges, att „man har velat skylla konung
Gustaf I och kanske ej alldeles utan skäl, för någon både
obekymmersamhet och sparsamhet, i afseende å rikets
läroverk, ithy att han ej allenast lät universitetet i Upsala
alldeles förfalla, användande dess fonder och inkomster till
andra allmänna behof, utan ock underlät att vårda, utvidga
och förbättra de af ålder i landet subsisterande lägre
undervisningsanstalter, till hvilkas bästa och förkofran likväl
den från kyrkor, kloster och de andliga indragne så kallade
kronotionde väl på goda skäl bordt i synnerhet användas,
derom han ock af både Luther och Melanchton fick flere
välmenta påminnelser". Och sannt är det, att predikanten
i Stockholm, som tillika var skolmästare, ännu år 1529 ej
undfick annan lön än räntan eller hyran af några hus i
staden *). Men hvarföre konungen icke såg sig i stånd att
genast upphjelpa universitetet, synes af hans förklaring uti
brefvet till Nils Månsson (se ofvan p. 21). Och att han ej
var likgiltig för lägre läroverks iståndsättande, ådagalägges
genom följande:
*) Se P. E. Thyselii Handlingar, rörande Sveriges inre förhållanden,
I Band. l:sta häftet, pag. 173.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
