Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För att uppfylla den bestämmelse, som han hörde
rösten i sitt inre mana till, började han vandra kring på
gatorna i Atén och samtala med hvem han först träffade.
Detta hans originella uppträdande torde ha begynt vid tiden
före peloponnesiska kriget. Han var icke skriftställare,
skref inga böcker för att lära och uppfostra, uppträdde
aldrig som talare för en större folkhop. Tvärtom anklagade
han just sofisterna, härvidlag fången i sin tids förut
omnämnda åskådningssätt, för att de gjort vetenskapen till
ett yrke, till ett medel att förtjäna pengar.
Sokrates behöfde aldrig sakna lärjungar, som
lyssnade på honom, och det dröjde icke länge, innan han
tillhörde Aténs mest bekanta personligheter. Hans yttre
väckte också allas uppmärksamhet — han beskrifves som
påfallande ful — och hans torroliga humor, hans slag’
färdiga och lustiga infall drogo äfven andra än
vetenskapligt intresserade till hans bekantskapskrets. Särskildt sökte
han som sagdt ungdomen, och dess bättre element af
alla samhällsställningar och af olika politiska åskådningar
lärde sig snart värdera den anderika och npphöjda
karaktär, som dolde sig under den fula ytan, och slöto en
trogen krets kring sin lärare, äfven om man därför icke
kan säga, att Sokrates bildade någon egentlig sköla under
sin lifstid.
En sak tycks man emellertid efter allt att döma ha
skäl att förebrå Sokrates, och det är hans vårdslösande af
sina plikter i sitt hem. Man känner ju dock icke så noga
alla omständigheter härvidlag, men att hans husliga förj
hållanden icke voro goda, är tydligt.
Sokrates hade gift sig — antagligen redan under den
tid, då han i lugn och ordning utöfvade det lofliga
bildhuggareyrket — med en kvinna, spm hette Xantippa.
Hennes namn har gått till eftervärlden som ett ordspråk,
och hon nämnes som typen för ett äkta huskors. Det är
dock måhända icke ur vägen att göra den stackars
Xantippa litet rättvisa, och den tyske filosofen Zeller har också
skrifvit en afhandling. för att upprätta Xantippas ära.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
