Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framkallar det nämda etiska behofvet af vetande och
filosofisk sysselsättning. Denna längtansfulla kärlek till den
öfversinnliga idén är hvad Plato kallar »eros».*) Allt
vetenskapligt arbete består i ett medvetet återuppväckande af
minnet från idévärlden.
Med teorin om de två världarna yppa sig gifvetvis
stora svårigheter för Plato att förklara de sinnliga tingens
förhållande till idén. Fackmännen tvista också ännu i dag
om Platos egentliga mening härvidlag, särskildt som Plato
i olika skrifter gifvit olika tydningar. Här skall endast
erinras om att Platos världsförklaring, som nämts, är
teleo-logisk: idéerna äro tingens orsaker, därigenom att de äro
allt timligt varandes mål och ändamål. Och då alla idéer
stå i ett enhetligt, förnuftsenligt sammanhang, måste det
gifvas en spets på begreppspyramiden, denna spets är den
högsta idén, som Plato kallar det godas idé eller Gud. Allt
varande måste stå i denna högsta idés tjänst.**)
I sin etik häfdar också Plato, att den enskilda
människans högsta uppgift är att söka fatta sitt mål, sin idé
och höja sig ur denna världens ofullkomlighet mot idén.
Fyra kardinaldygder framhåller Plato för människan att
eftersträfva: vishetens dygd, viljans och energiens, själf-
*) Den s. k. »platoniska kärleken», hvarmed vi bruka mena
en kärlek, som icke eftersträfvar ägandet af sitt föremål utan
nöjer sig med svärmeri på afstånd, består just i denna längtan.
Vår populära uppfattning eller rättare missuppfattning af Platos
»eros» beror på, att Plato förklarat, att människans eviga idé
bäst uppenbarat sig för vårt jordiska öga i en skön kropp,
hvarmed grekerna framför allt förstodo en harmoniskt utbildad kropp,
hvars hvarje muskel förmådde lyda viljans vink.
**) När Plato enligt denna utgångspunkt skall gå in i
enskildheter vid sin världsförklaring, så säger han t. ex., att
stjärnorna röra sig i cirkelformiga banor, emedan rörelse i cirkel är
den fullkomligaste rörelsen. Den moderna vetenskapen har visat,
att stjärnornas banor icke äro cirkelrunda utan elliptiska, och
denna vetenskap söker därför icke på Platos sätt bevisa, att
ellipsen är fullkomligare än cirkeln utan frågar endast, hvilka
orsakerna äro till den elliptiska rörelsen. Platos ensidigt teleologiska
metod duger alltså icke för den exakta forskningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
