Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den förnuftiga härska, den andra skall genomföra den förras
befallningar, och den tredje skall sörja för statens
materiella bestånd.*) De båda första högre stånden måste ägna
sitt lif uteslutande åt statens tjänst. De få icke drifva
något näringsfång, utan staten skall sörja för deras
underhåll, de få ej innehafva någon privategendom och ej ens
bilda familj!**) Genom statens försorg sammanföras unga
kvinnor och män, och de barn, som därpå födas, tillhöra
ej föräldrarna, som icke ens få lära känna igen dem, utan
staten, som låter dem få en gemensam uppfostran, hvars
systematiska ordnande är filosofins, ja hela statens,
väsentligaste uppgift. Eliten, filosoferna, de, som mest närmat
sig det godas idé, de må vara kvinnor eller män — Plato
fordrar full likställighet för könen — skulle tas till de högre
ledarne af staten, arkonterna. Blott de barn, som gjorde
sin ädla härkomst heder, fingo stanna i föräldrarnas stånd,
de andra flyttades ned i det tredje. Å andra sidan skulle
de dugligaste bland det tredje ståndets af komma kunna
uppflyttas.
Platos idealstat är en aristokrati i detta ords innersta
mening, en de bästas — de kunnigas och dygdigas —
styrelse. Framför allt är den som sagdt en
uppfostringsanstalt för samhället, där det högsta målet är att
förbereda människan för det öfversinnliga lifvet. Icke blott
vetenskapen och religionen monopoliseras inom denna stat
utan äfven konsten. Blott sådan konst skall nämligen
tolereras, som använder sin »efterhärmande» färdighet i
idéernas tjänst, särskildt det godas idé; det verkligt sköna är
för öfrigt, enligt Plato, endast det goda.
Vida viktigare än Platos idélära och hans etik, som
för oss stå som hans största insats i tänkandets historia,
ansågs under den kommande hellenismens period och ge-
*) Platos uppfattning af arbete för uppehället hör samman
med den grekiska åskådningen i allmänhet. Sådant arbete var
för de slafbetjänade grekerna något, som var en fri man ovärdigt.
**) Denna socialism och kommunism har Plato uttryckligen
inskränkt till de båda väktarstånden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
