Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligger ingen motsägelse mot satsen, att denna världen är
den fullkomligast möjliga. Det fysiska onda vill Leibniz
förringa, fysiska lidanden luttra och förbättra oss. De
kunna på sin höjd kallas frånvaro af ett godt. För öfrigt,
säger han, kunna vi vara vissa om att den gudomliga
af-sikten med världen är mer vidtomfattande än vi
jordbe-byggare, som bara känna en liten del af den och kanske
den värsta, kunna begripa.
Rättfärdigheten, den kärlek till medmänniskor, som
ledes af vetande och visdom, är i Leibniz’ etik dygden,
som medför varaktig lycka, den är en afspegling af
monadernas harmoni, och liksom hos Spinoza är det högsta goda
att eftersträfva den medvetna kärleken till Gud och hans
skapade verk. Det moraliskt onda, synden, måste Gud
tillstädja för frihetens skull, som är ett moraliskt godt.
Leibniz fasthåller af etiska grunder vid viljans frihet men
yttrar sig mera osäkert än eljes om detta svåra problem
och kommer icke till något slutgiltigt besked i frågan om
huruvida viljan är fri i sig själf eller inom vissa latituder.
De moraliska grundsatserna äro oss liksom de teoretiska
kunskaperna medfödda, äfven om de liksom dessa kunna slumra
och måste bringas till medvetenhet. Detta sker med
tillhjälp af vårt förstånd, som befriar oss från lidelser och
begär, hvilka ha sitt upphof ur dunkla och förvirrade
föreställningar. Grunddriften i vår natur är riktad på att höja
oss till högre och högre utveckling; hvad som hindrar oss
i detta sträfvande, är förknippadt med olustkänsla, hvad
som hjälper oss, skänker oss lust och lycka.
Den kontinuitetens lag, som Leibniz påvisade vid
frågan om rörelsens ersättande i den mekaniska
naturförklaringen med kraften, har han också utvecklat som
matematiker, i det han är differentialkalkylens grundläggare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
