Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en bibliotekariepost i Edinburgh, och först vid framskriden
ålder erhöll han det förnämligare embetet som
understatssekreterare i utrikesministeriet, till hvilken post han förut
speciminerat genom olika mindre betydande diplomatiska
sysselsättningar jämte utrikes resor. Han kvarstod dock
endast ett år på denna plats och drog sig 1769 tillbaka
till privatlifvet. Han afled 1776 i Edinburgh. Utom den
nämnda afhandlingen är bland hans filosofiska skrifter att
nämna den bok, som han utgaf under samma titel som
Lockes arbete:
»Undersökning rörande det
mänskl iga förnuftet».
Liksom för Locke
och Berkeley måste också
för Hume all kunskap ha
sin egentliga källa i
sinnesintrycket, impressionen. Föga kunskap
ligger visserligen i
impressionen som sådan,
eftersom kunskapen består i
en kombination af, en
jämförelse mellan
intrycken, men
föreställningarna, idéerna, kunna icke
ha någon betydelse för
vårt vetande eller öfver hufvud någon betydelse alls — de bil
ett rent intet, ett tomt ord — om de icke ha sin grund i
impressionerna, yttre eller inre. Det finns inga medfödda idéer,
säger Hume liksom Locke. Idéerna äro »kopior af intryck»,
och Hume betonar också i detta sammanhang, att en kopia
alltid är svagare än originalet. Han förnekar icke — lika
litet som Berkeley — det varande öfver hufvud, men han
erkänner ej heller, äfven här lik sin föregångare, något
annat varande än det iakttagna. Vara är äfven för honom
varseblifvas. På denna fundamentalsats hvilar hela hans
kunskapsteoretiska byggnad. Han afstår från att undersöka
David Hume.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
