Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Comte har lagt särskild vikt vid sociologin. Den
enskilda människan är en produkt af sin omgifning, af
samhället. Målet för den samhälleliga utvecklingen är den
sociala känslans utbildning, d. v. s. altruismens seger öfver
egoismen. Alla måste ställa sig i det allmännas tjänst och
befordra allmänt väl, åt hvar och en måste beredas
möjlighet att utbilda sina anlag, en hvar har rätt till en
människovärdig tillvaro. Den högsta etiska idén, den nya
religionen, är idén om mänskligheten som det »stora
väsendet», solidariskt inom sig själft.
Engelsmannen John Stuart Mill (1806 —1873) är
positivismens logiker och kunskapsteoretiker. Hans arbete
om logikens system, som besitter mycket stora förtjänster
beträffande vissa logiska reglers utbildning, är också den
radikalt utvecklade engelska empirismens svar på Kants
»Kritik af det rena förnuftet». Utgångspunkten för all
kunskap är erfarenheten. Tänkandet förklaras helt enkelt
ur förmågan af idéassociationer; att förklara ett fenomen
är att återföra det till ett annat. Och hvad angår
kausalitetslagen, betyder orsak för Stuart Mill liksom för Hume
ingenting annat än ett fenomen, som man inser bör ha
föregått ett annat, sin verkan, i tiden; intet borgar för
allmängiltigheten hos någon kausallag. Vi känna ju också
endast till en liten del af världsalltet, och äfven hvad vår
lilla värld beträffar, händer det som bekant, att hvad som
under en tid gällt som omöjligt under en annan tid måste
erkännas som sanning.
I sin etik ansluter sig Stuart Mill i princip till den
förut omnämnda benthamska utilitarismen. Handlingar äro
goda, om de ha till följd största lycka för största antal.
Stuart Mill har sysslat mycket med nationalekonomiska
frågor.
Är John Stuart Mill positivismens logiker, så är hans
landsman Herbert Spencer (1820—1903) dess store
systematiker. Filosofin är enligt Spencer den kunskap, som
sammansluter allt till ett helt, det är den universella disciplinen,
som enar allt, som söker det gemensamma för de speciella
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
