[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■HBS5555
ETT TIOÅRSMINNE
amerikan, och den nya nykterhetsrörelsen fick god
framgång redan från början. Den opinion, som väckts
bland folket, måste också förr eller senare avspeglas i
riksdagen. 1887 väcktes den första förbudsmotionen
av J. Thermsenius i Hallsberg, som föreslog beslut om
brännvinsförbud efter en övergångstid av 20 år.
Motionen avslogs i första kammaren utan votering och i
andra kammaren med 166 röster mot 42. Kravet
framfördes på nytt 1890. 1892, 1898 och 1896 men med
negativt resultat. — Nu blev det några års paus, och då
frågan åter framfördes i riksdagen var kravet skärpt
till rusdrycksförbud, ej endast
brännvinsförbud. Det var J. A. Jonsson i Hökhult, som 1907
väckte en sådan motion i andra kammaren — som också
biföll densamma med 89 röster mot 86.
(Malleen påstod, att några deciderade motståndare dröjt
sig kvar i riksdagsrestaurangen så länge, att de
kommo för sent till voteringen.) Första kammaren avslog
emellertid motionen. — Året därpå väckte hr J. — nu
i sällskap med 38 andra — samma motion, som dock
denna gång avslogs även i andra kammaren med 100
röster mot 96.
Vid 1909 års riksdag motionerades icke om förbudet.
Men detta år inträffade något annat, som blev av
utomordentlig betydelse för förbudsrörelsen, nämligen
en tids praktiserande av förbudet. I
augusti detta år gingo 800,000 industriarbetare ut i
storstrejk — de som icke förut voro lockoutade — och
regeringen anbefallde länsstyrelserna att som en
säkerhetsåtgärd för ordningens upprätthållande utfärda
rusdrycksförbud så länge konflikten varade. Den
varade månaden ut i denna omfattning och i september
öppnades åter krogdörrarna. Men erfarenheterna från
förbudsmånaden blevo mäktigt opinionsbildande. Vid
en av nykterhetsrörelsen i slutet av året anordnad
namninsamling på listor uttalade sig 1.884.298
personer för förbud, endast 16,715 däremot. — När hr
Jonsson i Hökhult och medmotionärer 1910 åter framlade
sin förbudsmotion blev densamma bifallen av
andra kammaren utan votering. Första
kammaren avslog som vanligt.
Vid andrakammarvalen 1911 segrade vänstern och
Karl Staaff bildade regering. En av den nya
regeringens första åtgärder var att tillsätta en kommitté
204
/. TÖRNFELT
med uppdrag att utarbeta nödiga bestämmelser för
genomförande av lokalt veto och reformering av
Göteborgssystemet samt slutligen åvägabringa en allsidig
utredning rörande allmänt rusdrycksförbud. — 1914
framlade kommittén sitt förslag till lokalt veto jämte
restriktionslagstiftning. Det framfördes av motionärer
i riksdagen, bifölls av andra kammaren med 139 röster
mot 46 men avslogs av första kammaren med 79
röster mot 63. — Åren 1915 och 1916 upprepades aktionen
— och resultatet — men 1917 uppnåddes en
kompromiss: det lokala vetot ströks och
restriktionslagstiftningen i övrigt — Brattsystemet — godkändes.
Den 5 augusti 1920 avgav nykterhetskommittén sitt
förbudslagförslag. Däri föreslogs också att det skulle
underställas folkomröstning. Ett grundlagstillägg, som
gav konung och riksdag befogenhet att samfällt stifta
lag om rådgivande folkomröstning antogs 1921 och
1922. Sistnämnda år motionerade även riksdagens
nykterhetsgrupp om en sådan folkomröstning i
förbudsfrågan 1923. Första lagutskottet tillstyrkte
motionen, men med en ändring och ett tillägg:
omröstningen skulle hållas redan 1922 och männens och
kvinnornas röster skulle särskiljas. Denna sistnämnda
passus väckte stark opposition bland kvinnorna och
inom nykterhetsrörelsen, då man antog att avsikten var
att "väga och värdera" rösterna — de kvinnligas
givetvis lägre än de manligas. — Utskottets förslag
bifölls emellertid av riksdagen. Andra kammaren
godkände detaljen om särskiljandet av mäns och kvinnors
röster efter en het debatt med 92 röster mot 88,
första kammaren med 89 röster mot 38. — Regeringen
utsatte omröstningen att hållas söndagen den 27
augusti 1922.
Omröstningska m pa n jen.
För första gången i landets historia skulle alltså
folket denna dag officiellt och direkt säga sin_ mening
i en lagstiftningsfråga — visserligen endast
rådgivan-de, men ej mindre betydelsefullt för det. Vad en
bestämd majoritet enade sig om, måste ju verka som
direktiv för statsmakterna, som begärt rådet.
Förbudsvännerna voro sedan 1921 samorganiserade
i "Förbudsvännernas rikskommitté" (sedermera
Förbudsvännernas landsförbund, numera Sveriges nyk-
20S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
