[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■UH
ETT TIOÅRSMINNE
terhetsvänners landsförbund), bestående av 1)
Nykterhetssällskapens representantförsamling, 2)
Riksutskottet för de kristnas förbudsrörelse och 3)
Centralrådet för kvinnornas förbudsarbete. — Motståndarna
samlade sig i "Landsföreningen för folknykterhet utan
förbud", vars ledare voro professor C. G. Santesson
och redaktör Gerhard Magnusson.
En rivande agitation sattes i gång från båda sidor
och bedrevs hela sommaren fram till
omröstningsdagen. En mängd talare voro engagerade och gjorde
längre eller kortare turnéer. På Rikskommitténs
talarbyrå voro 700 talare registrerade, därav 70 stodo
under kommitténs ledning, de övriga till
länsförbundens och de lokala föreningarnas förfogande. I
broschyrer, flygblad, affischer och tidningsartiklar
agiterades väldeligen. Rikskommittén utgav under tiden
6 juli—SI aug. en särskild tidning,
"Förbudsomröstningen", vars 20 nummer utgingo i sammanlagt
1,300,000 ex. Förbudsmotståndarna utgåvo likaledes
en speciell propagandatidning, betitlad "Den 27
augusti". Beträffande pressen i övrigt lågo
förbudsvännerna betänkligt under; det beräknades att högst
en tredjedel av den allmänna pressen stod
sympatisk till deras strävanden, medan två tredjedelar
— och däribland de största och mest spridda
tidningarna — mer eller mindre öppet bekämpade
dem. — Affischpropagandan utvecklades till en
omfattning och intensitet, som man förut ej bevittnat här
i landet. Förbudsvännerna utsände 19 olika affischer,
de flesta med teckningar, i sammanlagt 300,000 ex.
Som klimax — och på samma gång det enda
humoristiska inslaget — kom dagarna före
omröstningsdagen ett helarksplakat med ett par groteska
spritgubbar på och med underskriften: "För vår skull, rösta
nej!" Det var svaret på en av motståndarna tidigare
utgiven affisch, vari en moder med barn framställde
samma vädjan.
Beträffande föredrag, ströskrifter och affischer
voro förbudsvännerna sina motståndare överlägsna. Men
dessa hade dock pilar på sin båge, som gingo långt
och trängde djupt. — Den ena var en av
statskontoret verkställd utredning hur spritskatternas
bortfallande skulle stegra de direkta skatterna. Den andra
var en liten extra etikett, som under sommaren var
206
/. TÖRNFELT
påsatt pilsnerbuteljerna — enligt uppgift 40 miljoner
— med inskriptionen: "Förbjuden blir även denna
dryck, om nykterhetskommitténs förslag blir lag".
Resultatet.
Omröstningsdagen var, liksom hela augusti månad
detta år, solig och grann. Deltagandet i
folkomröstningen blev trots detta och trots den livliga
propagandan från ömse håll, ringa — endast 55 procent av
de röstberättigades antal. Detta var den första
överraskningen. Den andra kom när resultatet var
uträknat och klart, och det visade sig, att de två
lägren voro ungefär jämnstarka: 50,88 procent emot
förbudet, 49,12 procent för förbudet. — Av 3,263,855
röstberättigade deltogo endast 1,816,139, därav 982,557
män och 833,582 kvinnor.
De ja-röstande voro i majoritet i 12 län, därav de
fem främsta voro: Jönköpings med 81,54 proc,
Västerbottens med 81,44, Norrbottens med 79,37,
Västernorrlands med 78,58 och Jämtlands med 72,63 proc.
Förbudsmotståndarna hade majoritet i 12 län och i
Stockholms stad; de fem främsta ur deras synpunkt
voro: Stockholms stad med 86,51 proc, Malmöhus
med 79,99, Hallands med 74,88, Göteborgs och Bohus
med 72,69 och Stockholms län med 66,68 proc.
(Fullständig tabell, se kalendern 1925.)
Sedan dess.
Någon proposition på Nykterhetskommitténs förslag
var efter denna utgång icke att vänta, och
förbudsvännerna ha under det senaste decenniet med mindre
långt gående men målmedvetet inriktade krav och
åtgärder sökt omskapa den allmänna opinionen i
nykterhetsintresserad riktning. Förbudskongressen 1928
beslöt och Landsförbundet lät verkställa en utredning
angående alkohollagstiftningen, vars resultat
föreligger i ett betänkande (refererat i Nykterhetsfolkets
kalender 1932), och som icke utmynnar i
förbudslagsförslag utan förordar andra åtgärder, som förutsättas
verka återhållande och avvänjande beträffande folks
förhållande till alkoholen. Med anledning av diverse
motioner beslöt riksdagen 1928 att begära utredning
angående omläggning av rusdryckslagstiftningen.
Denna utredning pågår.
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
