[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^^fc
STAD — LAND — FOLK________________
Sveriges köpingar.
Folkmängd
Ökning Kommunalskatt
Köping köping (4-) eller
. 1 jan. 1932 minskning 1931 -1932
sr (-) under
________________________________________1931 I_________________
Bengtsfors...... 1926 2,112 + 49 6:05 6:55
Björkhamre .... 1923 2,809 - 4 8:20 8:20
Bodafors....... 1930 2,039 — 10 6:50 6:50
Bollnäs......... 1906 1,302 - 12 7:50 7:30
Borlänge....... 1898 2,525 +53 7:50 7:50
Emmaboda...... 1930 1,107 - 60 8:00 8:00
Figeholm....... 1877 758 + 18 7:40 7:40
Grebbestad ..... 1931 852 - 18 7:30 6:70
Grästorp........ 1900 1,052 +22 7:00 7:00
Hallsberg....... 1908 2,740 + 5 8:00 7:50
Hultsfred....... 1927 1,956 +27 7:50 8:00
Hässelby........ 1926 2,361 + 9 7:20 7:50
Hörby.......... 1900 1,639 +17 7:40 7:20
Kopparberg..... 1908 1,993 - 20 6:00 7:00
Krylbo......... 1919 1,901 +40 8:40 8:40
Kungsör........ 1907 2,219 +45 6:40 6:80
Ljusdal......... 1914 1.976 —44 7:40 7:75
Lycksele........ 1929 1,711 -15 6:50 6:50
Malmköping..... 1785 1,035 +32 4:00 4:00
Mariannelund... 1928 1,380 - 31 7:10 6:93
Markaryd....... 1915 1,092 +46 7:90 7:90
Mellerad....... 1908 1,557 - 20 7:00 7:00
Morastrand..... 1908 1,520 - u 7:20 7:10
Mönsterås...... 1620 1,634 +10 8:10 8:30
Mörbylånga..... 1828 539 -7 6:00 6:00
Nynäshamn..... 1911 4,002 +160 8:10 7:60
Saltsjöbaden___ 1909 3,241 +16 3:55 3:36
Sandviken...... 1927 12,284 + 144 7:00 7:50
Skurup......... 1914 1,480 +4 7:65 8:65
Smedjebacken... 1918 2,515 —41 7:35 8:00
Stocksund...... 1910 2,228 +26 4:55 4:75
Storvik......... 1924 1,871 - 15 6:30 6:30
Sunne.......... 1919 1,674 - 30 7:90 8:00
Svedala........ 1919 1,901 + 6 6:25 6:25
Säffle.......... 1882 3,514 _ 138 9:00 9:00
Tierp........... 1920 1,378 - 16 6:50 6:50
Tingsryd....... 1920 889 - 21 9: 10 8:25
Tomelilla....... 1921 2,812 +17 5:75 5:75
Töreboda....... 1919 1,057 +30 6:70 6:60
Valdemarsvik ... 1664 2,655 +76 7:50 7:00
Vara........... 1894 1,291 -1 4 3:90 4:50
Vännäs......... 1928 1,810 +20 8:20 8:00
Åhus........... 1897 2,009 +60 6:65 6:40
I Älmhult........ 1901 2,733 - 84 7:50 7:80
EMIGRATION. Under är 1931 utvandrade 623 personer mot 3,243
föregående år och 8,768 1-929. Av utvandrarna voro 63,7 % kvinnor
mot resp. 43,6 % ock 32,5 % under 1030 och 1929.
.2 £2
1
INDUSTRI OCH PRODUKTION
Från näringslivets område.
DEN SVENSKA INDUSTRIEN sysselsatte år 1930 inalles 454,716
arbetare. Av dessa utgöra 112,820 vuxna kvinnor och minderåriga av
båda könen. Som jämförelse kan nämnas siffrorna för 1929 och 1028,
vilka voro resp. 112,644 och. 109,805, I proc. av hela antalet arbetare
[får man siffrorna 24,81 för 1930, 24,85 för 1929 samt 25,04 för 1928.
Älvsborgs lan har att uppvisa den största siffran kvinnor och
minderåriga i industriens tjänst, nämligen 40,6 %,. därnäst följa Stockholms
stad med 34,7, Malmöhus län med 33,0 och Hallands län med 32,6 %.
Sist kommer Norrbottens län med 6,6 %.
Ar 1930 medförde ett avstannande i den successiva
produktionsökning, som kännetecknat den industriella utvecklingen i vårt land
alltsedan år 1922. Belysande för totalutvecklingen är en beräkning,
enligt vilken indextalet för industriens produktionsvolym, då 1913
års motsvarande produktion sättes lika med 100, för år 1930 utgör
150 mot 151 för år 1929. Emellertid är utvecklingen betydligt
varierande för olika industrigrenar. Såsom viktigare exempel på
produkter, varav tillverkningen i avsevärdare grad ökats, må anföras
fartygsbyggnader, lokomotiv och tendrar, spårvägsvagnar, elektriska
maskiner, apparater och ledningar» vissa arbetsmaskiner, storgatsten,
cement, murtegel, buteljer och småglas, snickeriarbeten, vetemjöl,
brännvin, maltdrycker, mineralvatten, smör, fläsk, konfektions- och
sömnadsartiklar, läder, skodon, superfosfat, svavelsyra och film.. A
andra sidan äro minskade produktionssiffror att anteckna för ett
stort antal tillverkningar, bland vilka såsom de viktigaste må nämnas
järnmalm, tackjärn, smältstycken och råskenor, götmetall, smidda,
pressade och valsade produkter, tackjärnsgjutgods och annan
järn-manufaktur, metallmanufaktur, hopsatta automobiler, kullager,
lantbruksmaskiner, mjölkskumnings- och mjölkningsmaskiner, fönsterglas,
sågade och. hyvlade trävaror, pappersmassa, papp och papper, socker,
margarin, gummivaror, vegetabiliska oljor, träkol, sprängämnen,
tändstickor samt klorater och perklorater.
Antalet redovisade arbetsställen uppgick för år 1930 till 14,610
(14,272). Den använda primära drivkraften har uppgivits till 2,382,098
effektiva hästkrafter; härav nyttjades 364,273 för omedelbar
maskindrift. Med inräkning jämväl av elektriska motorer uppgick den direkt
använda drivkraften till 1,955,976 (1,869,548) hästkrafter.
INDUSTRIENS SALUTILLVERKNINGSVÄRDE uppgick år
1930 till kr. 4,939,102,000 mot 5,143,262,780 näst föregående år.
PRODUKTIONEN. Av järnmalm producerades 11,236,428 ton år
1930 mot 11,467,551 ton året förut; preliminära siffror för år 1931
7,070,868 ton; tackjärn 459*780 (489,677), prel. siffror 1931 389,236
ton; fartygsbyggnader (inkl. reparationer) 96,1 (90,5) milj. kr.;
ångmaskiner ocn_ lokomotiv 15,9 (13,2); järnvägs- och spårvagnar
10.2 (9,5); velocipeder (även motor) 22,4 (25,3); lantbruksmaskiner
16.3 (20,9); instrument och ur 11,7 (12,0); elektriska maskiner,
app. och ledn. 133,6 (125,2); stenhuggeriarbeten 47,2 milj. kr.;
stenkol 397,960 (394»975) ton; cement 611,198 (569,898) ton; porslin
och fajans 9,9 (9,3) milj. kr., andra lervaror 38,0 (37,8) milj. kr.;
glasvaror 27,2 (25,4); sågverksprodukter, totalvärde 292,2 (330,7)
milj. kr.; varav ohyvlade plankor och bräder 4,054,498 (4,502,907)
kbm., hyvlade bräder 1,575,050 (1,666,160) kbm.; grafisk industri
148,4 (143» 7) milj. kr.; kvarnprodukter (sammanlagda varde) 148,0
(169,7) milj. kr.; vetemjöl 311,872 (290,553) ton, rågmjöl 232,628
(167,853) ton, havregryn 24,093 (24,267); choklad, karameller ock
konfekt 23,675 (22,644) ton; mineralvatten och läskedrycker 447,661
(370,371) hi.; tobaksfabrikat (samm. värde) 120,7 (11,7) milj. kr.;
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
