[Read further instructions below this scanned image.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAD — LAND — FOLK
vävnader 3,382 (8,119) ton, bomullsvävnader 15*510 (14,91.2) ton,
jutevävnader 3,860 C$t&77) ton; tri lea varor 61,0 (57» t) milj kr,;
sömnadsartiklar 147,5 (135*4) milj. kr.; skofabrikat 07,9 (85*8);
gummivaror: galoscher 19,0 (37*3) milj, kr., andra »lag 13,0 (12,5);
ljus 1,515 (*i35p) ton; såpa och tvål 33*950 (*J»p8j) ton;
konstgödsel (samm. värde) 20,3 (*8>9) milj. kr.; tändstickor 48,634 (51,647)
ton; elektrisk energi, alstrad, 5,121 (4,967) milj, kilowatt.
INDUSTRIGRUPPER. Inom malmbrytning och metallindustri
sysselsattes 1930 vid 2,801 arbetsställen sammanlagt 144,145 arbetare;
jord- och stenindustri 1,285 arbetsställen och 44,650 arbetare;
träindustri 2,682 och 61,640; pappers- och grafisk industri 1,091 och
56,602; livsmedelsindustri 4,307 och 43,713; textil- och
beklädnadsindustri 742 och 61,178; läder-, hår- ■ och gummivarindustri 519 och
20,624; k cm i sk-1 ek ni sk industri 381 och 15,110; kraft-,
belysnings-och vattenverk 8,021 och 7,054, — Inom hela svenska industrien
sysselsattes 454,716 arbetare vid 14,619 arbetsställen.
KVINNAN I INDUSTRIEN. Under år 1930 sysselsattes inom
svensk industri tillsammans 454,716 arbetare mot 453,244 1929, Av
dessa voro 83,634 (82,674) vuxna och minderåriga kvinnor,
motsvarande 18 procent av hela antalet arbetare. Inom några
industrigrenar dominerade den kvinnliga och minderåriga
arbetskraften helt. Så bestod choklad’ och karamell fabrikernas arbe tarkar
till 81 procent av kvinnor och minderåriga, tobaksfabrikernas
likaledes 81 % och inom textil- och beklädnadsindustri 72 %. Inom den
senarc uppgingo enbart kvinnorna till 40,876 av hela antalet arbetare,
59*087. Fåtaligast ’åto kvinnorna inom kraft-, belysnings- och
vattenverken, endast 1 %. Sammanlagda antalet kvinnor och minderåriga
inom industrien var relativt taget störst i Älvsborgs län med 40 %,
därefter följer Stockholms stad med 34,7 % och sist Norrbotten* län
med 6,6 %.
JORDBRUKET, Ar 1927 fanns i riket 3,7 milj. har åker, 0,039
milj. har fruktträdgårdar och köksväxtodling samt 21,7 milj. har
skogbärande mark. Sammanlagd landarcal 41,0 milj, bar. —
Åkerjordens användning samfria år: höstvete 195,011 har, hästråg
267,852, korn 123,584, havre 697,348, blandsäd 228,124, potatis 140,322
har. 262,741 har voro i helträda och 31,624 i obrukat skick. —
Husdjurens antal: £30,256 hästar, 26,581 tjurar, 1,874,114 kor,
nötkreatur sammanlagt 2,899,130, 1,386,791 svin. — 1931 uppgick skorden
till 389,363 ton höstvete, 101,824 ton vårvete och 290,084 ton höstråg.
JORDBRUKETS ARBETSTILLGANG OCH LÖNER. Från att
förut brist på arbetskraft rått inom jordbruket har en genom gripande
förändring ägt rum sedan 1921/22 års industriella arbetslöshetskris.
Även för jordbruksarbetarna har arbetslösh etsproblcm et blivit aktuellt.
Arbetet inom jordbruket får alltmera säsongartad karaktär,
årsanstall-ningarna bli allt färre och samtidigt framträder tydlig brist på
tillfälliga arbetsförtjänster. Särskilt ha utsikterna till arbete i skogarna
på grund av de osäkra förhållandena på trävarumarknaden minskat.
Däremot råder brist på kvinnlig arbetskraft inom vissa jordbrukets
arbetsområd en.
Lönestegringen inom jordbruket nådde sin höjdpunkt 1920, då
kon-tantlönerna befunno sig omkring 220 % över 1913 års nivå. De tre
följande åren medförde en reduktion av 40 50 % från nämnda
topp-löner, 1924—30 ägde så en lönestabilisering rum med en i huvudsak
orubbad lönenivå. Med de alltmera kännbara verkningarna av den
ekonomiska krisen inträdde under år 1931 en ganska allmän löne-
264
HH
BOSTADSPRODUKTION
sänkning on i genomsnitt }4—3 %. Fortfarande företedde kon
tant-lon erna 1931 en höjning av c;a 70 % mot 1913 års lönenivå.
Bostad» produktionen.
I landet» 39 städer över 10,000 invånare tillkommo under år 1931
genom ny-, om- och tillbyggnad tillhopa 18,138 bostäder. Motsvarande
antal var år 1930 18,199 och 1929 12,938. 1931 års siffra Överstiger
1913 års med 195 %, en i viss mån haltande jämförelse, då
folkmängden såväl som stadernas arealer betydligt ökats under
mellantiden. I jämförelse med 1930 framträdde under året en betydande
stegring av byggnadsverksamheten i tö städer (Göteborg, Landskrona,
Västerås m. fi.), medan 14 visade nedgång (Malmö, Hälsingborg,
Örebro m. fi.) och övriga 9, pl. a. Stockholm, endast små förändringar.
I Stockholm var nybyggnadsverksamheten i förhållande till
folkmängden c:a 5 gånger större än i Visby och Västervik och 7 gånger mer
omfattande än i Söderhamn. — De genom av staten, kommuner,
kooperativa bostadsfören ingar o- d. bedrivna ickc-spekulativa
byggnadsverksamheten tillkomna bostadslägenheterna utgjorde år 1931 en
femtedel av hela antalet nya mot mellan hälften och två tredjedelar
under åren 1917—21. Denna ickc-spekulativa byggnadsverksamhet
uppbars liksom närmast föregående år till 2/3 av kooperativa
bostadsföreningar. Drygt hälften av densamma var förlagd till Stockholm,
där 1,774 lägenheter tillkommo på dylik väg.
Den fjärde socialdemokratiska regeringen
tillträdde den 23 september 1932. Stående från vänster:
Försvarsminister Ivar Wennerström, redaktör, i. 1881; Socialminister Gustav
Möller, partisekreterare, i. 1884; Ecklesiastikminister Arthur Engberg,
redaktör, f. 1888; Handelsminister Fritjof Ekman, förbunds© rdf., f.
1888; Kommunikationsminister Henning Leo, sekreterare i. soc.-n., f.
1885; Jordbruksminister Per Edvin Sköld, rjksbanksfullmäktig, f.
1891; Finansminister Ernst Wigforss, lektor, i. 1881. Sittande från
vänster: Justitieminister K. J. Schlyter, hovrättspresident, f. 1879;
Konsultativa statsrådet Östen Undén, professor, f. 1886;
Utrikesminister Rickard Sandler, Överdirektör, f. 1884; Statsminister Per Albin
Hansson, redaktör, f. 1885; Konsultativa statsrådet Torsten Nothin,
generaldirektör, i. 1884.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
