Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkrörelserna - Möten och kongresser - Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen - Svenska folkriksdagen i avrustningsfrågan 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÖTEN OCH KONGRESSER
Föreningen beslöt göra framställning om en radikal revision av
läroböcker, som användas vid läroverk och högskolor samt om
utmönstrande av vissa krigstexter ur söndagsskolornas textböcker. En motion
om krigstjänstvägran såsom villkor för medlemskap skall gå till
omröstning i lokalavdelningarna. Världsspråksfrågan föranledde en
livlig debatt, varefter beslöts att ge förord för Esperanto samt att
göra vissa framställningar i ärendet till N. F. och
lärarinternationa-lema.
Kongressen beslöt att stödja den isolerade avrustningen som en
början till en mera allmän sådan och kunde inte erkänna giltigheten
av åskådningen att en svensk militär rustning är erforderlig för
neutralitetens värnande med hänsyn till påstådda internationella
förpliktelser eller som skydd mot inre politiska och sociala omvälvningar.
Nationernas förbund måste omvandlas från ett väsentligen europeiskt
regeringsförbund, behärskat av segermakter, till ett "folkens
världsförbund". En allsidig internationell rättsordning "för detta
världsförbund måste framskapas, innefattande tillika ett ekonomiskt
rättstillstånd i stället för den nuvarande kapitalistiska produktionsordningen.
I samband med diskussionen kring den inhemska krigsindustrin
betonar kongressen, att vapenexporten från Sverige innebär en
allvarlig fara, och ställer därför kravet på statlig kontroll över
krigs-materieltillverkningen.
Svenska folkriksdagen i avrustningsfrågan 1932,
tillkommen på initiativ av ett trettiotal för världsfredsfrågan
intresserade personer, hölls i Stockholm den 20—21 februari 1932.
Uppslaget till folkriksdagen har kommit från folkriksdagarna i
rösträttsfrågan vid förra seklets slut. Nu gällde det att framskapa en
svensk opinion för nedrustningskonferensen i Genève och att väcka
ett ökat intresse för arbetet där. över 500 organisationer voro
representerade av 396 ombud, och det beräknas att över en halv miljon
samhällsmedborgare representerades vid folkriksdagen.
Anmärkningsvärt stort var intresset från de fackliga organisationerna.
Diskussionsämnen och inledare: "Krigens och militärväsendets
djupliggande orsaker" (f. borgmästaren Carl Lindhagen);
"Världsfredens organisation. Folkens samverkan" (riksdagsmannen Fabian
Månsson); "Den allmänna och den nationella (separata)
avrustningen" (riksdagsmannen Arthur Engberg); "Officiell folkomröstning i
avrustningsfrågan" (författarinnan Elin Wägner);
"Fackföreningsrörelsen och kampen mot kriget" (förtroendemannen Sigvard Cruse).
En permanent kommitté tillsattes att verka för sammankallande av
nya folkriksdagar till fria opinionsyttringar om världsfreden, dess
organisation och Sveriges inställning till problemen. I denna
kommitté är riksdagsman Carl Lindhagen ordförande.
I sina uttalanden framhåller folkriksdagen att det är uppenbart, att
världsfredens organiserande måste uppbyggas på ett beaktande och
biläggande av krigens och militärväsendets djupliggande orsaker. Äro
krig brottsliga, vilket Genèveprotokollet 1924 och Kelloggpakten 1928
fastslagit, måste det bero därpå, att krigsorsakerna äro de verkliga
förbrytelserna. En huvudsaklig krigsanledning äro sedan gammalt
och måhända nu mer än tidigare ras- och nationalitetsstriderna.
Asiens uppvaknande är nutidens största politiska tilldragelse vid sidan
av de ekonomiska problemen. Även i övriga världsdelar är rasfrågan
brännande. I Europa kräver minoritetsproblemet en lösning. Nära
förbunden med ras- och nationalitetsproblemet står den alltmera
märkbara språkförbistringen. Ett neutralt, logiskt uppbyggt och
lätt-lärt världsspråk betyder en revolution i förhållandet mellan folken
och möjligheterna för individen att finna sig tillrätta i en värld,
som är splittrad i en mängd språkområden. Mer uppmärksamhet
159
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
