Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - En undersökning om nykterhetstillståndet i Sverige 1931, av byråchefen Einar J:son Thulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En undersökning om
nykterhetstillståndet
i Sverige 1931.
En preliminär redogörelse
Av byråchefen
’’ ’i Kontrollstyrelsen
Einar J:son Thulin.
Det pågår f. n. en av riksdagen begärd utredning om
sådana ändringar i den svenska rusdryckslagstiftningen,
som äro betingade av tidsförhållandena och av de under
tiden efter sagda lagstiftnings införande år 1919 vunna
erfarenheter-,—^ detta återger visserligen ej ordalagen
men väl andemeningen i riksdagens framställning.
Utredningen bär det officiella namnet 1928 års
rusdrycks-lagstiftningsrevision. Det nu pågående arbetet utföres
av en sommaren 1930 utsedd kommitté.
Då det gäller en så vittomfattande uppgift som att
överse och modernisera vår rusdryckslagstiftning är det
givetvis av största vikt att införskaffa material av olika
beskaffenhet, som kan tjäna som ledning för
bedömandet av vilka brister som föreligga och på vilka punkter
förändringar måste eller böra äga rum. Härvid kunna
statistiska uppgifter av olika slag, såsom
konsumtions-statistik och statistik beträffande alkoholbrukets
följdföreteelser, komma i fråga. De statistiska uppgifterna
kunna emellertid, hur sorgfälligt de än äro utvalda och
bearbetade, icke giva den fullständiga och framför allt
konkreta belysning, som är önskvärd för ett verkligt
inträngande i spörsmålet. Det är bekant, att statistiska
uppgifter kunna givas en olika tydning och att samma
uppgiftér kunna användas för att stödja högst olika
syftemål. Det är därför önskvärt, att även annat
material än det rent statistiska anskaffas, vilket i viktiga
avseenden kan utfylla den bild, man erhåller av de
förhållanden, det statistiska materialet avspeglar.
Såväl i Sverige som i utlandet har man sedan länge
brukat hänvända sig till enskilda eller
sammanslutningar, som kunna väntas hava uppgifter aV intresse att
meddela i den sak, undersökningen avser, med muntliga
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
