Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - En undersökning om nykterhetstillståndet i Sverige 1931, av byråchefen Einar J:son Thulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
einar j.-son thulin
eller skriftliga frågor (den s. k. enquëte-metoden). Det
bästa resultatet uppnås genom den muntliga enquëten,
givetvis under förutsättning att antalet utfrågade är
tillräckligt stort, att frågorna göras opartiskt liksom
också urvalet av tillfrågade och utan tendens, ävensom
att frågorna framställas på sådant sätt, att de äro
ägnade att hos den tillfrågade framlocka det väsentliga i
vad man önskar få belyst. Exempel på den muntliga
enquëten äro de undersökningar, som utförts av den
engelska alkoholkommissionen, där enquëten står på
gränsen till vittnesförhör.
Den muntliga enquëten blir emellertid både dyr och
tidsödande om ett stort antal personer skola höras. Där
antalet personer som skola höras är mycket stort, kan
metoden knappast ifrågakomma. Man är därför i
dylika fall hänvisad till att använda sig av den skriftliga
enquëten d. v. s. infordrande av skriftliga svar på vissa
.noggrannt formulerade frågor. Vad man härigenom
vinner i möjlighet att erhålla uttalanden av ett mycket
stort antal personer, motverkas av att man är helt och
hållet beroende av den tillfrågades goda vilja att
lämna ett ur utredningens synpunkt tillfredsställande svar
på frågorna. Denna metod är sålunda förbunden med
stora vanskligheter. Redan utformandet av frågorna
förutsätter ett noggrannt övervägande, i all synnerhet
om det avses att utvinna värdeomdömen. Frågorna
kunna nämligen lätt -missförstås eller vantolkas. Men
därjämte kunna svaren präglas av den svarandes
förhandsinställning till frågan. . Det finns i allmänhet
ingen möjlighet att efter svarens erhållande utröna,
huruvida de lämnade svaren äro resultatet av en objektiv
prövning från den svarandes sida av det eller de
spörsmål, utredningen avser, eller om de äro färgade enbart
av en subjektiv uppfattning. De genom en skriftlig
enquëte erhållna resultaten få därför icke utan vidare
tagas för goda. En kritisk granskning av desamma är
påkallad.
Denna långa inledning torde vara erforderlig, innan
den utredning, som den nu arbetande
rusdryckslagstift-ningsrevisionen under år 1931 åvägabragt beträffande
nykterhetstillståndet i Sverige, göres till föremål för ett
kortare omnämnande. Revisionen beslöt nämligen att
infordra uppgifter dels från länsstyrelserna och den
dem underställda ordningsmakten beträffande brister i
gällande rusdryckslagstiftning, dels från nykterhets-
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
