Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen - Viktigare frågor vid 1932 års riksdag - Grundlagsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdagen 1932
Det brukar sägas, att riksdagen det år, då allmänna val till andra
kammaren förestå, är ganska olik andra riksdagar: "valen kasta
sin skugga framför sig". Regeringen, partierna och de enskilda
riksdagsmännen göra sitt allra bästa för att kunna uppvisa bästa möjliga
resultat — eller åtminstone kraftigast möjliga försök att nå sådana.
Riksdagen 1932 uppnådde också en del resultat: den många sekler
gamla frågan om prästgårdarnas förvaltning var föremål för ett
beslut, som betydde en fullständig omläggning av hittillsvarande
organisation; regeringens förslag rörande dansbanor och dansklubbar vann
riksdagens bifall; en del ändringar i riksdagsordningen m. m.
genomfördes; beslut har fattats rörande vissa staders läggande under
landsrätt samt om dessa städers kommunala förvaltning; en organisation,
avsedd att åstadkomma bättre priser å mjölk, har skapats.
Arbetslösheten blev föremål för ingående debatter. En fråga av
dominerande betydelse blev Kreugerkraschen och vad därmed hängde
samman.
Grundlagsfrågor
De flesta grundlagsändringar, som genomfördes, bestodo i
förenklingar och förtydliganden. Vad angår riksdagsordningen,
kompletterades de paragrafer,, som röra utskottens arbete. Talmannens
befogenhet ökades. Om en talare skulle "tillåta sig personligen
förolämpande uttryck eller eljes uppträda på ett mot god ordning
stridande sätt", äger talmannen fråntaga honom ordet. Han kan
dessutom av talmannen erhålla särskild varning, i särskilt svåra fall
åtalas. Regeringsförslag framläggas senast -sextio dagar efter
riksdagens öppnande, motioner under riksdagens första tolv dagar. Från
dessa regler finnas dock vissa undantag.
Däremot avslogs regeringens proposition om riksmandat.
Innebörden i detta förslag var den, att av andra kammarens 230 mandat skulle
200 väljas såsom förut i de särskilda valkretsarna. De övriga 30,
de s. k. riksmandaten, skulle förbehållas för utjämning mellan de
olika partierna efter deras styrkeförhållanden i hela riket. Varje
meningsgrupp, som ville deltaga i valet, skulle därom göra anmälan
till justitiedepartementet, att den som parti ämnade deltaga i valet.
De anmälda partierna skulle därefter få nummer efter
överenskommelse eller lottning. Dessa nummer skulle ersätta de hittillsvarande
partibeteckningarna, vilka helt skulle försvinna. Samtidigt med att
ett parti anmälde, att det ville deltaga i valet, skulle det anmäla en
s. k. rikslista, ett förslag till riksdagskandidater att ifrågakomma vid
utjämningsförfarandet. Sedan röstsammanräkning skett i de olika
valkretsarna, fördelas de 30 riksmandaten på grundval av de i hela
riket avgivna rösterna på så sätt, att en proportionell utjämning
skedde i förhållande till partiernas röststyrka. Dock skulle vid
riksmandatens fördelning endast det parti få vara med, som erhållit
mandat i minst en’ valkrets.
208
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
