Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen - Viktigare frågor vid 1932 års riksdag - Kommunala frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN
Kommunala frågor
Regeringen hade framlagt förslag till "lag för häradsallmänningar".
Sådana skogar finnas numera i tio län. Redan de gamla
landskapslagarna innehöllo bestämmelser i hithörande frågor. Sedan dess ha
allmänningarna flera gånger varit föremål för lagstiftningsåtgärder.
Som förut skola allmänningarna tillhöra de häradsbor, som inneha i
mantal satt jord. Häradsallmänning får icke intecknas eller utmätas
för skuld. Delägarna välja på "allmänningsstämma" en styrelse samt
revisorer. Varje delägare kan personligen närvara och rösta, de
frånvarande företrädas av kommunvis valda ombud.
Riksdagen biföll väckt motion om utredning rörande utökande av
kommunernas inflytande på tillsättandet av fjärdingsmän.
Enligt regeringsförslag antog riksdagen bestämmelser, som innebära
större möjligheter för kommun att i samband med minskning i
barnantalet även minska antalet skolor och skolavdelningar.
Regeringen hade även föreslagit vissa städers läggande under
landsrätt samt i samband därmed förordat vissa bestämmelser rörande
kommunalförvaltningen i städer utan magistrat.
Vilken stad som helst kan läggas under landsrätt, där
stadsfullmäktige så besluta. Men dessutom äger konungen besluta, att stad skall
läggas under landsrätt, därest stadens rådhusrätt icke har mer än en
lagfaren rådman, samt därest en dylik ändring är till gagn för
rättskipningen och omläggningen icke medför ökade kostnader för staden.
För att stad skall utan stadsfullmäktiges bifall kunna läggas under
landsrätt, måste dock borgmästarsysslan vara ledig. Stad, där
länsstyrelse har sitt säte, kan icke utan stadsfullmäktiges medgivande
läggas under landsrätt.
I stad utan magistrat är drätselkammaren högsta förvaltande
myndighet. Beslutande myndighet är liksom i andra städer
stadsfullmäktige. I stad utan magistrat skall finnas en kommunalborgmästare,
som äger att med yttranderätt (men icke rösträtt) närvara vid
stadsfullmäktiges och drätselkammarens sammanträden. Till
kommunalborgmästare skall utses jurist eller "den som av konungen på grund
av annan utbildning eller ådagalagd skicklighet i kommunala värv
eller eljest i allmän befattning funnits skickad att innehava den
tjänst, varom är fråga". Kommunalborgmästare väljes av
stadsfullmäktige. Han kan entledigas på grund av ålder eller om
stadsfullmäktige och länsstyrelsen finna honom olämplig för uppdraget. I
nybildad stad utnämner länsstyrelsen en t. f. kommunalborgmästare.
Denne sammankallar allmän rådstuga för att utse valnämnd. Skall
staden ha stadsfullmäktige, äger valnämnden föranstalta om val
härtill. — Regeringen hade även föreslagit, att kommunalborgmästare
skulle kunna väljas till ledamot i drätselkammaren. Detta avslogs av
riksdagen men i övrigt godkändes regeringsförslaget.
Till kommunala angelägenheter får även frågan om prästboställena
räknas.
Den nya lagen innehåller främst, att förvaltningen av prästgårdarna
blir en församlingens angelägenhet. Lagen skiljer mellan prästgård,
löneboställe och allmänna kyrkohemman. De sistnämnda lyda direkt
under kyrkofonden. De övriga förvaltas av kyrkoråden eller särskilt
utsedda styrelser. Om till löneboställe hör skog, skall till förvaltare
utses en person med skogvaktareutbildning eller åtminstone med vana
vid skogsbruk. Uppsikten utövas av domkapitlet. Enligt
regeringsförslaget skulle i varje stift finnas en stiftsintendent med ganska
vidsträckt befogenhet. Stiftsintendenten skulle vara utbildad jägmästare.
Dessutom skulle i varje tingslag finnas en .boställsnämnd, bestående
av tre ledamöter. En ledamot skulle utses av länsstyrelsen och en av
domkapitlet. Den tredje skulle tillsättas av pastoraten, som äga att
209
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
