Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen - Viktigare frågor vid 1932 års riksdag - Kommunala frågor - Dansbanor och nattklubbar - Nykterhetsfrågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN
välja en representant var, av vilka dock endast en för varje gång äger
deltaga i arbetet.
Riksdagen gjorde dock vissa ändringar i förslaget.
Stiftsintendenten ersättes med en stiftsnämnd på fem personer, av vilka regeringen
skall tillsätta tre och domkapitlet två. Under stiftsnämnden lyder en
stiftsjägmästare. Däremot bibehölls bostadsnämnden.
Dansbanor och nattklubbar
Regeringen hade föreslagit, att vissa paragrafer i ordningsstadgan
för rikets städer skulle utsträckas att gälla landsbygden. Så skulle
tillstånd av polismyndigheten (= landsfiskalen) fordras för
anordnande av nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde. Även
för anordnande av möte under bar himmel å plats, där allmänheten
eljest har obehindrat tillträde, skulle tillstånd krävas.
Vidare hade regeringen föreslagit, att vissa bestämmelser, som
gälla för offentlig nöjestillställning i stad, även skall tillämpas ifråga
om tillställning, till vilken tillträde är beroende av medlemskap i viss
förening eller av inbjudning, därest tillställningen uppenbarligen
utgör del av en uteslutande eller väsentligen för anordnande av dylika
tillställningar driven rörelse eller tillställningen eljest, såsom med
avseende å sin omfattning eller de villkor, varunder tillträde lämnas,
är att jämställa med tillställning, till vilken allmänheten har tillträde.
(Lagen gällde s. k. nattklubbar.)
Beträffande möten stannade kamrarna i olika beslut: första
kammaren förordade, att möten få anordnas efter enbart anmälan, medan
andra kammaren helt avböjde regeringsförslaget på denna punkt. I
fråga om nöjestillställningar och nattklubbar biträddes däremot
regeringsförslaget.
Nykterhetsfrågor
Anslagen till nykterhetsundervisning tillhöra
ecklesiastikdepartementet, sålunda åttonde huvudtiteln, medan anslagen till
alkoholist-vården m. m. komma på socialdepartementet — femte huvudtiteln.
Regeringen hade föreslagit, att till undervisnings- och
upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande skulle anvisas 338,000
kr. (ur rusdrycksmedelsfonden), och detta förslag vann i enlighet
med statsutskottets hemställan riksdagens bifall.
Emellertid hade regeringen icke upptagit några poster till
anordnande under år 1933 av Centralförbundets för nykterhetsundervisning
sociala fortbildningskurs för lärare m. fi. och ej heller till dess
allmänna utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare
m. fi. Ledamöter av riksdagens nykterhetsgrupper väckte dock
motioner om ökning av anslagssumman, så att sistnämnda kurs skulle kunna
möjliggöras. . Statsutskottet förordade icke någon höjning av den
totala anslagssumman utan anförde, att medel till anordnande av
kursen borde beredas inom ramen för det av regeringen föreslagna
totalbeloppet. Det borde överlämnas åt regeringen att avgöra denna
fråga. — Detta blev även riksdagens beslut.
Däremot avslogos motionerna om ökning utöver regeringens förslag
av anslagen till den av Centralförbundet för nykterhetsundervisning
handhavda föreläsnings- och instruktionsverksamheten samt till
Internationella antialkoholbyrån i Lausanne. Det förstnämnda av dessa
båda anslag bestämdes av föregående riksdag till 200,000 kr., men
regeringens av riksdagen godtagna förslag upptog allenast 145,625 kr.
Internationella antialkoholbyråns förutvarande anslag 2,500 kr.
ändrades varken av regeringen eller riksdagen.
2IO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
