Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksdagen - Viktigare frågor vid 1932 års riksdag - Nykterhetsfrågor - Lantbruket - Arbetslösheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RIKSDAGEN
I anledning av motioner från hrr Alexander Nilsson, Per Nilsson,
Nestor Hammarlund, Per Edvin Sköld m. fi. föreslog
bevillningsutskottet en skrivelse till regeringen med hemställan om utredning av
frågan om rätt att tillverka för förtäring avsett brännvin och därmed
sammanhängande spörsmål, närmast frågorna om vilka råämnen, som
må användas vid tillverkningen, samt grunderna för prissättning av
råbrännvin ävensom rörande vilka åtgärder, som böra vidtagas för
att avsättningsmöjligheterna för fabrikspotatis till brännerierna skola
bliva jämnare fördelade mellan odlarna än för närvarande är fallet.
Detta blev även riksdagens beslut, ehuru bl. a. kontrollstyrelsen ställt
sig avvisande till motionerna.
Lantbruket
På regeringens förslag beviljade riksdagen 15,000,000 kr. till
stödlån åt jordbrukare. I anledning av väckta motioner hemställde
riksdagen om en allsidig utredning rörande jordbrukets skuldsättning.
Rörande den i flera år inom riksdagen och annorstädes diskuterade
frågan om bättre pris och avsättningsmöjligheter för mjölk- förelåg
ett regeringsförslag, som avsåg att i största möjliga utsträckning
organisera lantbrukarna för försäljning av mjölk och mejeriprodukter.
Förslaget innebar, att regeringen skulle äga förordna, att
mjölkproducent, mejeri och mjölkhandlare skulle vara skyldig erlägga viss
avgift å mjölk och grädde. Undantag kunde dock medges för små
producenter. Förordning kan meddelas dels för en viss trakt, dels för
hela landet. Lokal förordning skulle icke meddelas med mindre
framställning blivit gjord av mejerisammanslutning, som
representerade minst 70 % av den totala saluförda mjölkmängden inom
vederbörande tillförselområde (enligt beräkning, som regeringen fann sig
böra godtaga), och denna framställning biträtts av minst 80 % av
sammanslutningens medlemmar, företrädande minst 90 % av
mjölkmängden vid sammanslutningens alla mejerier.
Förordning för hela riket skulle icke meddelas, såvida icke
framställning därom blivit gjord av mejerisammanslutning, som
representerade minst 60 procent av den totala årliga invägda mjölkmängden
vid samtliga rikets mejerier enligt senaste mejeristatistik. Denna
framställning skulle dessutom biträdas av 80 % av sammanslutningens
medlemmar företrädande minst 90 % av den årliga mjölkmängden vid
till sammanslutningen anslutna mejerier.
Avgifterna skulle användas dels för att åstadkomma förbättrad
omsättning, dels för att utjämna skillnaden i pris mellan
konsumtionsmjölk och mjölk avsedd för tillverkning av mejeriprodukter.
Riksdagen godkände regeringsförslaget, dock sänktes
procentsatserna: i bestämmelserna rörande lokal förordning nedsattes siffran 80
till 75 samt siffran 90 till 80; i bestämmelserna om förordning för
hela riket nedsattes siffran 80 till 2/3 samt siffran 90 till 75.
Arbetslösheten
Till arbetslöshetens bekämpande föreslog regeringen 25 milj. kr.
samt dessutom 3 milj. till beredskapsarbeten. Från socialdemokratiskt
håll (Möller och Per Albin Hansson) yrkades 20 milj. till understöd
och 30 milj. till beredskapsarbeten, samt (Mogård) om utredning
rörande beredskapsarbeten för personer, som förut sysselsatts i
merkantila yrken och som saknade förutsättningar för hårt kroppsarbete.
Från kommunistiskt håll yrkades 140 milj. — Riksdagen biföll
regeringsförslaget.
212
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
