Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En vinternatt i Ukrajna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Nej, men...
— Det finnes inga men. De svenske följa kung Karl
in i döden såväl till seger som till undergång.
Det blef tyst en stund i den mörka vagnen. Genom
springan vid lädergardinen skymtade en flik af den kolsvarta
himmelen, där några stjärnor lyste med strålande
glans. De syntes större än de, som de voro vana att se
hemma i Sverige.
— Ser du polstjärnan! Ser du hur klar och stor hon
lyser. Det är som om hon vinkade åt oss, hviskade Buss.
— Ja, jag ser henne...
— Längtar du icke hem? Hem till gården. Hem till
din käresta? Där är varmt och skönt. Där har du en mjuk
famn att luta dig mot, medan brasan flammar på härden...
— Du får icke tala så, Buss. Det är orätt. Vi få icke
tänka på hemmet längre, blott på kungen.
— Icke tänka på hemmet. Icke tänka... Hur många
tankar tror du icke i natt ila hem till vårt fattiga land!
Hur många suckar höjas icke om förlossning. Hör kvidandet
omkring oss! Tror du det endast är plågorna och
såren och kölden som aflockar dem? Tror du icke att det
också är längtan efter hemmet? Väl är jag några år yngre
än du och kanske därför vekare till sinnes, men jag tror
ändå att jag har rätt, då jag säger dig att många längta
härifrån.
— De må längta bäst fanen de vilja. De skola ändå
följa. De svenske skola alltid följa sin konung... Men
har du litet brännvin, Buss. Min gom är torr och kölden
stiger mig i bröstet.
— Jag har visst några droppar kvar i min fältflaska,
men de äro uppblandade med vatten.
— Vill du dela dem med mig.
— Visst vill jag det, svarade Buss och tog med stela
fingrar fram flaskan.
Kamraten, fänriken Hård med de stolta tankarna, var
så maktlös att vännen måste föra flaskan till hans mun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
