Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En vinternatt i Ukrajna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Ja, här finnes ingenting annat att göra än att kapa
åtminstone det ena benet, hörde Hård en af de yngre fältskärerna
yttra.
Han hade förut legat tyst och endast nervöst valkat
bussen fram och tillbaka i munnen. Nu ryckte det till i honom,
han lyfte litet på hufvudet och vände sig till fältskärerna.
Det tycktes honom förfärligt att vid så unga år
ohjälpligt blifva krympling. Hvad skulle det väl då bli af
hans stolta drömmar om krigiska bragder och krigisk ära.
Hur skulle han då kunna följa sin konung på hans segerbana?
Nej, hellre döden.
— Ingenting får kapas, sade han till fältskärerna.
— Men annars kunna vi ej rädda lifvet. Ni får kallbrand
och dör, svarade en af dem.
— Ingenting får kapas. Förr dör jag, svarade Hård
med fasthet.
Den gamle hade hittills stått tyst och endast undersökt
honom. Nu yttrade han:
— Tårna äro omöjliga att rädda. Där har redan branden
trängt in. De måste bort. Men fotterna och benen
skall jag med Guds hjälp försöka bevara.
Hård sände den gamle en tacksam blick. Hoppet, som,
då han först fick se sitt eländiga tillstånd, nästan helt och
hållet försvunnit, vaknade på nytt.
— Kan jag springa och gå utan tår? frågade han.
— Gå kommer ni säkert att kunna göra, och det utan
kryckor, men med springande tör det väl bli klent.
— Men kanske jag kan rida.
— Rida kommer ni säkert att kunna.
— Nå, då må ni i Guds namn taga bort tårna. Kungen
skall nog icke neka mig att få öfvergå till ett rytteriregemente.
Och så blir jag lika god soldat som förut, svarade
Hård.
Förberedelser till operationen vidtogos. Först bars in
en stor kruka med snö. Hvardera af de yngre fältskärerna
började häftigt gnida de förfrusna benen och fotterna. Efter
att ha hållit på en god halftimme märkte Hård på en stickande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
