Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lilla kommendant, du skall hänga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men jag spår en olycka, icke minst för ers excellens
själf, som nu är så kavater, därför att han har kungens
gunst, mumlade Gyllenkrook efter honom.
... Kungens gunst! fortsatte han sin tankegång medan
han sakta red framåt. Kungens gunst! Det är den alla
lika efter. Och han delar ut den visserligen sparsamt, men
likväl knappast med någon verklig urskiljning. Si Lybecker;
si Lagerkrona! Ingendera fältherrar, intet sinne för hären,
bara för truppen. Bara ströfva omkring, sticka och skjuta
och vinna småsegrar om till nytta eller ej, bekymrar dem
föga. Men se det slår an på hans majestät... Intet sinne
för folket. Uppoffrar till ingen fördel de bästa och
oumbärligaste karlarne. Intet sinne för tågordningar,
befästningar, förråder, rörelser. Bara bravera, vara lustig, skräna
och slåss. Hur skola de då kunna leda härar? Men så
ha de också grundligen misslyckats. De äro knappast värda
att föra en skvadron under general Lewenhaupts befäl. Och
dock stå de i lika hög gunst hos hans majestät som förut,
under det general Lewenhaupt, efter den olyckliga affären
vid Lisna får gå här utan befäl, och kallas »volontären»
för att han frivilligt följer med hären.
... Och Rehnskiöld, som dock icke är en fältherretalang,
ehuru jag icke tror i jämnhöjd med Lewenhaupt. Hur
smickrar han icke kungen och underblåser hans våghalsigaste
företag, blott för att bibehålla sig i hans gunst i stället för
att hålla honom tillbaka! Jag förstår icke, hur han för sitt
samvetes, för Sveriges skull kan göra så.
... Ja, kungens gunst, det är stjärnan, till hvilken alla
blicka, från den simplaste knekt till generalfältmarskalken.
Och han låter sitt nådes ljus skina öfver rättfärdiga och
orättfärdiga. Si Lybecker!
... I tjugu år gick denne under högtsalig aflidne kungen
som simpel ryttmästare först vid Skånska Rytteriet och sedan
vid Lif-Regementet. Men så blef hans majestät kung och
därefter ilade Lybecker fram på lyckans bana med
förvånande fart. 1703 blef han major. Året därpå öfverste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
