Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. När lyckostjärnan föll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åt fotfolket, så att större delen af detta blef beridet. Nu
gick det fortare undan och ryssarne blefvo efter.
Kungen hoppades alltjämt att kunna rädda hela hären
öfver Dniepern in på turkiskt område.
— Komma vi blott till Perevoloczna vid
Dnieperstranden, finna vi rikligt med stockar och bräder att bygga
flottor af, yttrade han till sina generaler.
Dagen därpå nådde hären Perevoloczna en liten stad,
belägen just där Worsklafloden rinner ut i Dniepern. Men
i stället för en välmående stad visade sig för svenskarnes
häpna blickar endast en hög med ruiner. Tsaren, som
tänkt sig möjligheten att svenskarne i händelse af nederlag
skulle fly åt det hållet och där söka öfvergå floden, hade i
förväg låtit bränna staden. Men hvarken kungen eller
Rehnskiöld tycktes ha föreställt sig något annat än att
svenskarne skulle segra. Och nu stod man där. Intet
material till att bygga flottor af fanns, och inga anstalter till
öfvergången af den strida Dnieperfloden voro vidtagna. En
dof förtviflan grep de svenska knektarne. De märkte nu
att de voro utan räddning förlorade.
Den plats, där de svenska trupperna nu befunno sig,
omgafs på tre ställen af vattendrag. Framför dem åt söder
sträckte sig den en fjärdingsväg breda Dniepern, åt öster
stängdes vägen af Worskla, som här var både djup och
strid, och åt väster hindrades de af floden Psiol. Bakom
dem utbredde sig vida moras, som omgåfvos af höjder, från
hvilka hela lägret kunde beherrskas af fiendens kanoner.
Krigsråd hölls. Kungen ville, att man, trots allt skulle
stanna där man var och slåss. Generalerna afrådde och
yrkade att man snarast möjligt skulle vidtaga förberedelser
till öfvergången.
Men kungen var envis. Trots truppernas fåtalighet och
tydliga modlöshet, trots att man hade föga dugligt krut,
få kanoner och nästan inga kulor att sätta mot det starka
ryska artilleriet och trots att hären var instängd som i en
säck ville han likväl slåss. Han trodde icke att folket
verkligen var så nedslaget och modlöst som generalerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
