Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Rösten ur gluggen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upptagen af spelet, fortsatte Vera. Till slut tyckte han väl att
det blef försent för mig att längre vara uppe och tillsade
mig säga godnatt till gästerna. Jag dröjde icke med att
göra det, och så fort jag blifvit ensam, drog jag på mig
kappan och skyndade till dig. Men jag kunde omöjligt ha
kommit förr.
— Älskade! Jag är glad att du någonsin kom, svarade
jag och kysste henne.
Länge sutto vi så samtalande i parkens skugga. Men
till slut blef Vera orolig och sade att hon måste gå. Vi
öfverenskommo om ett nytt möte och så skildes vi.
Många gånger sedan träffades vi i parken. Under ett
par månader hade vi våra möten där minst en gång i
veckan. Och där hände det en kväll... Men det hör nu
icke hit...
Polacken tystnade och läppjade på glaset. Åter såg
han upp mot den unga flickans bild, som hängde på
väggen, och det var som om en flod af minnen, glada och
dystra, brusat genom hans hjärna.
Kruse och Mårten ville icke störa honom, utan läto
honom sitta försjunken i sina tankar.
Men efter en stund tyckte Kruse att han nu
tillräckligt beskådat flickans bild. De anletsdragen borde väl vara
bekanta för honom. För att återväcka honom till
verkligheten frågade han:
— Och ni blefvo aldrig upptäckta?
Det ryckte till i polackens ansikte, då han hörde Kruses
röst. Hans tankar voro tydligen långt ifrån den verklighet,
hvari han nu befann sig.
— Nej, vi blefvo aldrig upptäckta? svarade han
tankspridt.
— Men hur kom det sig då, att ni blef kastad i
fängelse? frågade Kruse förvånad.
— Det är en annan historia.
— Jaså, fadern öfverraskade er till sist.
— Ja, men icke i trädgården. Våra möten där
lyckades vi hemlighålla för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
