Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Trasbyket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
farligt nog. De dumma bönderna voro ej att leka med,
det hade han granneligen märkt på den sista misslyckade
färden, men alla kunde väl icke vara lika idiotiska, och
äfven om — så pang! en kula i skallen och ett värjstygn
i bröstet kanske skulle göra dem förnuftigare.
Tidigt en morgon begåfvo sig Kruse och Buss på väg.
De voro vid ett sprittande humör, glada öfver att för några
dagar ha sluppit från det långsamma tåget med det tjutande
turkiska och judiska patrasket. I galopp sprängde de fram
öfver landsvägen; att undersöka de närmaste byarna ansågo
de, visa af erfarenheten, icke löna mödan. Nej, så långt
bort som möjligt skulle de rida för att uppspana proviant.
Om de dröjde en dag mer eller mindre på färden betydde
ingenting, blott de återkommo med något.
På kvällen gjorde de upp en eld, kokade en bit kött
och lägrade sig i skogen, så godt de kunde. Natten var
kall och de fröso åtskilligt. I stället för att sofva, makade
de mera ved på elden, flyttade sig närmare den och begynte
samtala.
— Vet du, hvad detta påminner mig om? yttrade Buss.
— Påminner dig om? En lägereld i skogen, två hästar
bundna vid ett par träd och två män liggande på marken,
insvepta i sina kappor. Detta är väl någonting, som händt
flerfaldiga gånger under våra fälttåg, utan att det särskildt
behöfver hänföra sig till någonting.
— Kan så vara. Mig påminner det emellertid om den
där hösten, då ni funno mig, utsvulten, utblottad, förtviflad
i Polens skogar på min flykt från Sibirien. Hur ofta lågo
vi icke då tillsammans vid lägerelden och värmde oss mot
höstnattens kyla.
— Åhja. Det var ungefär som nu. Och du är nästan
lika mager nu som då. Ty fett ha vi just inte haft det
hvarken i Sibirien eller Turkiet.
— Hör du, Kruse, hvar blef det af den där polacken,
som ni befriade ur fångenskapen på slottet. Har du hört
någonting af honom sedan dess? Hvad var det du sa han
hette?....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
