Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV. Källaren »Randiga Byttan»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tanken på pengar kom Buss att fråga Ake, hur mycket
han blifvit lofvad för sitt snygga uppdrag.
— Två hundra daler har jag fått, och lika mycket
skulle jag få, om det skett.
— Det vill säga, om jag blifvit dödad?
— Ja.
— Alltså, för två hundra daler anser du dig med godt
samvete kunna döda en människa?
Åke blickade upp.
— Visst icke. Jag skulle icke döda någon alls, om ej
en fiende, men nu var det ju frågan om en förrädare. Och
en sådan kan man väl sticka ned för intet. Men jag sade
icke nej till pengarne, det får jag erkänna. Jag är mycket
fattig och behöfver dem väl.
— Hör du? Får jag se på de där slantarne, som
du fick.
Åke gräfde med handen i fickan och tog upp några
mynt, som han räckte Buss.
Denne synade dem.
— Jaså. Jag ser att de äro af den nya sorten, de där
som Görtzen skickat ut. Ja, dem får du nog icke mycken
glädje af.
— Hur så?
— Jag menar att de icke äro värda mycket.
— Skulle jag alltså ingenting kunna få af dem? utbrast
den unge fiskaren med bestört min.
Buss kastade en blick på honom. Han såg att han var
upprörd. Han ångrade att han betagit honom hans
förhoppning. För öfrigt visste han ej så noga, om icke Görtzens
pengar kunde vara lika bra som andra. De voro ju i alla
fall utsända med kungens samtycke, om också hans namn
ej fanns på dem.
— Se så, lugna dig, nog duga de till att köpa en stuga
och en båt för. Men det råder jag dig: gör det så fort
som möjligt. Ingen vet hvad som kan hända...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
