Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVII. Pjesen är slut. Låtom oss supéra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett stycke bakom honom syntes den lilla brädhydda,
som han, fastän han hade sitt högkvarter i Tistedalen norr
om älfven, låtit uppföra för att ständigt kunna pådrifva
arbetet och dela farorna. I denna hydda brukade han
uppehålla sig både dag och natt, sof där på en träbänk,
utdelade sina befallningar och intog där sina enkla måltider
och detta fastän styckekulorna susade kring öronen på dem,
som ditburo maten.
— Tror du, att vi någonsin kunna taga fästningen?
frågade den lille runde Pontus Gata sin vän Fritz Knape.
— Det vet jag ej. Men så mycket är säkert, att
kungen icke kommer att ge sig. Han pådrifver ju arbetet
dag och natt.
Pontus riktade blicken mot kungen, som gått ned i en
löpgraf och sedan stigit upp, så att hufvudet var öfver
bröstvärnet.
— Se nu blottar han sig åter, yttrade han och pekade
på kungen.
Fritz såg det.
— Han längtar efter sin kula, mumlade han och
betraktade kungen.
Ungefär en månad hade man legat framför fästningen.
Några utanverk hade blifvit tagna och löpgrafvar
framdragna allt närmare fästningen, men ännu var den långt
ifrån eröfrad.
Fälttåget hade varit svårt. I Augusti gick Armfelt
med 14,000 man från Jämtland för att öfver fjällen tåga
mot Norge. Samtidigt samlade kungen utefter gränsen af
Bohuslän, Dal och Värmland en här på omkring 20,000
man. I Oktober bröt han in i Norge. Årstiden var sen,
vädret regnigt, vägarne svåra och floderna uppsvällda. Men
med kungen i spetsen trotsade svenskarne alla hinder,
vadade eller summo öfver vattendragen, klättrade öfver bergen
och drefvo fienden undan.
Men trots dessa framgångar var det många, i
synnerhet af de mera klarsynta statsmännen och krigsbefälet, som
spådde ondt. Redan före fälttågets början skref en af dem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
