Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. En resa i Sverige, en brunnsdrickning i »Aganippen» och en silhuett af Blanche
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLANCHE OCH SVENSKA AKADEMIEN.
187
1839: »För att blifva populär, hvilket dock är vår tids högsta
goda, borde akademien kanske inkalla utgifvarne af Aftonbladet
och Allehanda, eller Farbror Mårten (Lindeberg) och Nationens
man (Argus). Det vore måhända ett grabbtag i opinionen.
Så långt hafva vi dock ännu, gudskelof, icke kommit.–
Skämt åsido, är ställningen bekymmersam.»*
Blanches egna tankar om Gustaf Ill:s skapelse voro
äfven bestämda af liberalismens vindar. Längre fram skref
han i sin roman Första älskarinnan: »Presidenten var en af
sin tids störste frasmakare och hyste derför hoppet att kunna
intaga ett rum i Svenska Akademien, när det behagade den
milda försynen att genom någon annan frasmakares
förflyttande till odödligheten bereda honom en plats derstädes vid
sidan af en Tegnér, en Geijer, en Franzén, hvilka han
önskade se bibehållna i det längsta, naturligtvis för det goda
sällskapets skull.» — — — — —
Hur ser den unge Blanche ut vid denna tid af sitt lif?
Han har en hög, välbildad och bredaxlad gestalt; hans ögon
äro eldiga, skarpa, intelligenta; blicken är oftast ljus,
uppsluppen och vänlig, stundom skjutande blixtar, mera sällan
vemodig. Hakan är något klufven, näsan väl tecknad, håret
är ännu qvar, slätkammadt och rikt, och öfver hela hans
väsen ligger något så sannt, så öppet, så älskvärdt, så
manligt, så godt, att ingen, som ser honom, undgår att
blifva tjusad, viss att under höljet, den intagande ytan, finna
en karakter, omutlig och ädel, en menniska med ett varmt
klappande hjerta, en stolt natur, en af dessa sällsynta och
rika gudarnes älsklingar, hvilka ega förmågan att skänka lif,
sol och åska.**
* A. C. af Kullbergs brefvexling, från Beskow d. 21 maj 1839
(Kungl. bibi. handskrifter).
** Märk porträttet (sid. 117) efter en litografi i kalendern Nord
stjernan 1845.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
