Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min svåraste natt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
drottningen nyss flyktat från en störtad tron. Med ett styng i
hjertat aflägsnade jag mig.
Senare på aftonen, eller rättare natten, infann jag mig
ånyo utanför bröllopshuset, ty alla min principals vagnar
voro der till hemtning, sjelf dessutom pådrifven af en
olycksalig lust att ännu en gång se bruden. Ändtligen
framkörde brudparets vagn. Bruden kom, åtföljd af sin man,
sina marskalkar och betjening med lanternor. Jag stack
fram mitt ansigte mellan ett par sådana, för att uppsnappa
en skymt af henne. Innan hon uppsteg i vagnen, kom hon
att vända sitt ansigte åt den sida der jag stod. Våra blickar
möttes.
»Han! Han! O min Gud!» hörde jag henne utropa.
Jag rusade bort som en galning. Det var som om
Satan vid den betan farit uti mig. Men hvem leker också
strafflöst med himmelens heliga eld! Hemkommen, samlade
jag i en hög på golfvet allt hvad Evelina gifvit mig och
kastade mig derefter framstupa midt i högen. Jag gret bland
blommor af silfver och guld, förstörde siden och sammet
med mina tårar, ref sönder ansigtet mot kransar af stråperlor.
O! nu skulle jag ha fattat guldpokalen och sväljt den,
om också hela verlden nedsölat dess brädd. Nu skulle jag
gerna ha hvilat vid hennes sida med Saltsjöns våg till
hufvudgärd och nattens storm till brudtäcke!
En man utan passion eller utan pengar är alltid herre
öfver sin person; men en olycklig som älskar tillhör icke
mera sig sjelf, han är förlorad både för sig och andra. För
öfrigt är ingenting så svårt som att hysa vanmäktiga
önskningar, men också ingenting heller så lumpet som det.
Jag lugnade mig slutligen, men länge tyckte jag, att
mitt hjerta blott slog med half styrka och att det endast
var med halft lif jag lefde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
