Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bo Jonson Grip
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skynda,» hviskade jag denne i örat, »och spring ner
på torget efter polis eller hvem du först får tag i!»
Drängen försvann.
»Nu faller det mig in att gå,» förklarade ändtligen min
motståndare, som säkerligen uppfattat meningen af den der
liviskningen och förmodligen hade sina goda skäl att icke
dröja längre.
»Men nu faller det mig in att ni stannar q var,» inföll
jag, ställande mig framför dörren, och fattade en stol, färdig
till anfall eller försvar, allt efter omständigheterna.
Men innan jag hunnit uttala det sista ordet, störtade
den rödhårige emot mig med dragen knif och det med
sådan snabbhet och styrka, att jag ögonblickligen kastades
åt sidan och hade endast stolen, som jag parerade med, att
tacka för det jag icke fick knifven midt i bröstet på mig.
Dock återhemtade jag mig på ögonblicket, upphann
flyktingen midt i trappan och träffade honom i ryggen med
stolen, så att han föll framstupa utefter återstoden af trappan;
men innan jag hann kasta mig öfver den fallne, för att
söka fasthålla honom, var han på benen igen, ilade som en
hind öfver gården ut på gatan och försvann i mörkret, utan
att jag kunde se åt hvilket håll han sprang.
Strax derefter mötte jag gevaldigern i trakten, åtföljd
af flere polisbetjenter jemte annat folk. I få ord upplyste
jag dem om hvad som passerat.
»Det var bestämdt han!» utropade gevaldigern; »men
hvilken väg tog han?»
Som jag ej kände det, delade han sin styrka i tvenne
afdelningar, hvilka togo vägen åt skilda håll. Sjelf
medföljde jag gevaldigern, men utan resultat.
»Hvem tror ni det var?» frågade jag, sedan vi tröttnat
vid jagten.
»En som är lika mogen för galgen som en halfpunds
gädda för fiskbrädet,» svarade gevaldigern; »det var bestämdt
Bo Jonson Grip, fast han bar röd peruk för tillfället.».
Ifrågavarande beryktade och allmänneligen efterlyste
stortjuf hette egentligen blott Jonson. Men som han stått
i bo uti en småstad och der börjat sin bana med att gripa
ur lådan, så hade han fått det i svenska historien bekanta
namnet Bo Jonson Grip*.
Bo Jonson Grip, drots under kung Albrekts regering, var på
sin tid den rikaste, mäktigaste och våldsammaste inan i Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
