Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröken Mimi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
föräldrar ville gifta bort henne och bad honom, på grund
af deras gamla vänskap och förtrolighet, om ett godt råd i
denna vigtiga sak. Men för första gången fann hon sin
lärare något rådlös. Han stammade åtskilligt om tycket
eller instinkten, hvilken han ansåg vara en klarare ledstjerna
för qvinnan, än den djupaste filosofi för mannen. Med
tycket och instinkten har det ingen fara, tänkte Mimi och
gick docenten närmare på lifvet.
»Men, min goda magister, min förträfflige lärare och
vän! Säg mig då, hur den flicka bör vara, som ni skulle
välja till er hustru? Kanske jag deraf kunde vinna någon
vägledning i mitt val.»
»Hm!» svarade magistern och bara såg på sin
nyfikna elev.
Mimi hade förut speglat sig i dessa stora bruna ögon;
men nu föll det henne in att närmare undersöka speglarna.
Hon såg då, att hennes bild allt djupare drog sig inåt; hon
följde och återfann den slutligen bland korallerna på bottnen
af sin lärares och barndomsväns bjerta, skimrande der
skönare än Vesterhafvets yppersta perla. Hon visste nu hvad
hon ville veta och hastade på ögonblicket till sina föräldrar.
»Nu har jag gjort mitt val,» förklarade hon.
»Och hvem blir den lycklige?» frågade grefvinnan.
»Jo, magistern,» svarade Mimi.
»Hvilken magister?» frågade grefven; »har grefve A.,
rvttmästaren, eller baron B., fideikommissarien, tagit graden?
Men det tror jag knappast. Eller skulle måhända grefve
C., kammarherren, vara filosofie magister? Men det har
jag ännu svårare att tro . . . Hvilken magister menar du?»
»Jo, Axel Svan,» svarade dottern.
»Hvad nu! Hvad fan!» rimmade fadern.
Föräldrarna kastade en skygg blick åt det lilla
hörnbordet i matsalen, liksom hade de der sökt vålnaden af en
beskedlig man i svart frack och hvit halsduk, hvilken vid
detta bord hade sin plats, när han skar steken. Det var
vålnaden af salig hofmästarn, docentens för längesedan med
döden afgångne fader.
»Jag hade ju min fullkomliga frihet?» anmärkte Mimi,
som anade den filosofiska fakultetens nederlag.
»Ja, att hålla dig inom förslaget,» svarade grefven;
»men icke att kalla en fjerde, såsom det heter i kyrkostil,
och alhaminst sonen till en som skurit kyckling eller hjerpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
