Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosalie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosalies tillgifvenhet och trohet, hade, dertill förbunden
lika mycket af aktning som af skyldighet, bestämt en summa
af tjugu tusen rdr till hennes och hennes barns underhåll,
ja, till och med mer, om hon så önskade, med vilkor likväl,
att hon för alltid afstode från sina anspråk på grefve Gösta.
»Man vill då köpa honom af mig?» frågade Rosalie,
sedan hon någorlunda hemtat sig efter första slaget.
Parlamentären ryckte på axlarne och teg.
»Nåväl!» yttrade Rosalie beslutsamt; »tag honom då
för intet!»
»Men, mamsell ...»
»Man hvarken köper eller säljer sitt lifs lycka,» fortfor
Rosalie; »hon kan blott gifvas eller tagas.»
Och dervid blef det. Rosalie stod ej att öfvertala, och
nu hade hon kallat mig för att biträda henne med
afyttran-det af de möbler och klädespersedlar hon numera ansåg sig
kunna undvara.
»All den der prakten har numera intet behag för mig,»
sade hon; »kärleken, dess upphof, gaf den också dess hela
värde, det var blott för att glädja honom, som jag klädde
mig så grann . . . Nej, allt måste nu bort, allt, utom lilla
Nellys vackra spetsar,» tilläde hon, lutande sig öfver barnet.
En tår föll dervid från hennes öga ned på lilla Nellys
kind. Tåren måtte ha brännt, ty Nelly vaknade och skrek
till. Modern tog barnet i sin famn och gick med det fram
och tillbaka på golfvet. I det ögonblick qvinnan känner
sig lycklig som mor, glömmer hon sin olycka som maka
eller älskarinna.
Några dagar derefter inflyttade Rosalie uti ett par
smärre och tarfligt möblerade rum. Hon gaf undervisning
i dans, tog aldrig emot någon af sina förra, mera lysande
bekantskaper, lefde uteslutande för sitt barn och tycktes
helt och hållet tillfreds med sitt öde. Derför blef jag något
öfverraskad, när hon, ett år efter sin skilsmessa från grefve
***, berättade mig, att hon ärnade gifta sig.
»Nelly börjar bli stor,» förklarade hon, »och hon kallar
mig naturligtvis för mamma; men hon skall höra andra
kalla mig för mamsell, och det kan inte låta bra i hennes
öron. Det är gifvet, att jag icke mer kan hysa kärlek för
någon man; men det finns så många andra grader på
lif-vets karta, och man lefver ju temligen väl äfven under
den tempererade zonen. Jag skall bjuda till att icke bli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
