- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
137

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min första debut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

min vackra figur, och man vet hvad en sådan betyder på
scenen. Med ett ord, det kunde icke slå fel, att jag skulle
lyckas, blott jag finge försöka.

En dag utdelades rollerna till ett fem-akts skådespel,
en af de der många riddarpjeserna, som den tiden gåfvos
så mycket, och då fick ändtligen äfven jag en roll. Den
var på ett halft ark skrifpapper, följaktligen i minsta laget,
hvilket ovilkorligen framkallade en djup suck ur mitt bröst.

»Var lugn, herr Ekström!» uppmuntrade mig
direktören; »rollen är icke stor, men den fordrar påpasslighet
och mångsidighet.»

Något lugnad deraf, skyndade jag hem och tog min
roll i närmare ögonsigte. I första akten var jag med såsom
kapten vid den kungliga lifvakten, åt och drack med den,
men hade ingenting att säga. Med en suck vände jag bladet
och fann, att jag i andra akten var prior i ett kloster och
stämde in i munkarnes kör, men hade för resten ingenting
att säga. Ånyo suckande, kastade jag en blick på tredje
akten. Denna akt börjar jag visserligen och beträder scenen
i spetsen för en mängd upproriska, men blir såsom den
förste i ordningen genast nedhuggen af hjelten i pjesen och
har naturligtvis sedan ingenting att säga. I fjerde akten
var jag alls icke med, men med direktörens egen hand stod
i rollen skrifvet: »Herr Ekström sufflerar i fjerde akten.»
Slutligen kom jag till den femte. Der är jag åter med
och den gången såsom konungens öfverhofstallmästare, och
tänk! der hade jag ändtligen något att säga. Jag inkommei*
nämligen i sista scenen och säger:

»Hästame ä’ sadlade»,

hvarefter jag genast går. Detta var alltsammans. De.t
kunde visst vara möjligt att rollen, såsom direktören
påstod, fordrade »påpasslighet och mångsidighet», men att i
en femaktspjes icke ha annat att säga än att »hästarne ä’
sadlade», kan det kallas en roll att debutera uti! Jag
slängde rollen i väggen, begaf mig genast till direktören
och bad att få slippa detta parti.

»Hvad har herrn att klaga öfver?» ropade direktör
Berggren; »herm är kapten vid den kungliga lifvakten,
prior i ett kloster, anförare för de upproriske och slutligen
kunglig öfverhofstallmästare. Herrn har icke mindre än
fyra karakterer att återgifva och får dertill sufflera både

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/3/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free