Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Också en reskamrat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 brefvet låg en bankosedel, mer än tillfyllest för
resan till Stockholm, och hvem blef glad, om icke jag! Utan
svårighet fick jag tjenstledighet, kastade mig i en släde,
ilade mot hufvudstaden genom snö och is, och nu, såsom
nämndt är, svängde jag ner på vägen till Stallmästargården
och det med sådan fart, att jag nära kört öfver en
kappsläde, hvilken höll vid sidan af vägen med en stor svart
häst före och på hundsvotten en kolossal kusk i
björnskinnspels och dito mössa med en ofantlig silfvertofs, som blänkte
i, månskenet. I släden satt ingen, men kusken bakpå röt
till såsom endast en kusk i björnskinn och silfver kan ryta.
Jag körde och höll först vid porten till det hus der
källarsalen är. Jag såg flere rackar och mindre slädar hålla nära
utanför hvardera af de begge hufvudbyggnaderna; men midt
på gården gick af och an en herre i mössa och
uniforms-kappa, sådan som Svea gardes officerare den tiden brukade,
men han hade den gula kragen uppslagen öfver öronen, så
att ingen del af ansigtet syntes.
Jag gick in i den gamla långa och låga källarsalen,
slog mig ned vid mitt glas midt i ett moln af tobaksrök,
som hvirflade ur minst ett dussin kritpipor med munstycken
af vanligt rödt lack, såsom bruket då var, och jag
uppfångade med begärlighet den för mig så kära
stockholms-dialekten. Sedan jag tömt mitt glas och liqviderat, reste
jag mig för att gå, ty jag såg bara obekanta ansigten och
längtade’ efter ett bekant, då jag hörde någon långt in i
salen fråga:
»Hvem skall knäcka de der fyra silfverhalsarne,
jungfru lilla? — Jaså,» tilläde samma röst, »Högqvistan är på
andra sidan, det var sannt det.»
»Burgmans nya fåfänga,» tilläde en annan.
»Men som inte står så säker som hans gamla*,»
menade en tredje.
»Haha!» återtog den förste, »såg du racken med de
hvita hästarne, som står på andra sidan gården?»
»Engelske ministerns ekipage, ja visst.»
»Den förre har pengar som gräs, den senare gräsligt
med pengar.»
* Den bekanta, öfverst på berget midt emot »Blå porten» å
Djurgården belägna villan, som då egdes af en rik grossör med
detta namn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
