Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De svarta karamellerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nå,» yttrade jag till henne, något stött af det glada
uttrycket i hennes ansigte, »den efterhängsne är inte så
efterhängsen ändå, eller hur?»
»Det är ju fasligt!» svarade hon, utan att hennes
ansigte uttryckte någon fasa; »det är ju fasligt! Alla tro att
han tagit lifvet af sig.»
»Nå, hvad tror ni sjelf?»
»Jag? Kors, hvad skall väl jag kunna tro?»
»Hvad tror ni, till att börja med, om de svarta
karamellerna i den der ståtliga konfektpåsen ni fick samma afton
han för sista gången syntes till?» frågade jag temligen
skonslöst, ty hennes likgiltighet föreföll mig ytterst vidrig.
»De svarta karamellerna!» upprepade hon, sprittande
till. Derefter slog hon ned ögonen, mumlade några
otydliga ord och aflägsnade sig. Hon förstod då åtminstone
betydelsen af begrafningskonfekten.
Den olycklige mannen hördes aldrig af. De finnas,
som känna för djupt för att kunna lefva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
