Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Långt derifrån.»
Värdinnan slungade mot mig en vredgad blick.
Justitierådet fäste sina blickar länge och skarpt på värdinnan.
Det var liksom hade han genast genomskådat förhållandet i
detta hus.
»Hade jag en sådan lärarinna för mina barn,» yttrade
han, »skulle jag anse hvarje stund snart sagdt förlorad, då
hon icke vore bland de mina.»
Värdinnan blef blodröd i ansigtet, men det hjelpte icke.
Fabrikören skyndade sjelf upp till guvernanten och förde
henne ner bland sällskapet, och nästan under hela aftonen
såg jag justitierådet samtala endast med henne.
Efter slutet af detta samtal hörde jag justitierådet yttra
till värdinnan:
»Vet ni, min nådigaste fru, att jag är riktigt betagen
i herrskapets guvernant. I mitt hus skulle hon vid alla
tillfällen ha hedersplatsen. Man kan aldrig nog hedra och tacka
dem, som göra våra barn till goda och upplysta menniskor,
och detta unga älskvärda fruntimmer besitter verkligen
denna stora sällsynta förmåga. Än en gång, jag riktigt
lyckönskar herrskapet till denna afundsvärda acquisition.»
Detta vitsord af en sådan person, långt ifrån att
förbättra den stackars guvernantens belägenhet i fabrikörens
hus, gjorde den tvärtom ännu svårare, och den blef
slutligen så outhärdelig, att mamsell Liljendahl en dag för
alltid lemnade denna familj. Om af en händelse, eller till
följd af någon förut träffad öfverenskommelse, nog af, hon
blef antagen för justitierådets barn och mottogs af hans
familj med öppna armar.
En dag några månader efter hennes flyttning gjorde
jag min visit hos fabrikörens.
»Jag kan på sätt och vis helsa från mamsell
Liljendahl,» sade jag till fru fabrikörskan.
»Jaså, nå hur är det med mamsellen nu för tiden?»
frågade hon försmädligt.
»Mycket bra, efter hvad jag förmodar. Jag såg henne
i förgår afton på spektaklet. Hon hade sin plats på första
raden första bänken bredvid justitierådinnan. I bänken
bakom suto de begge fröknarna, justitierådets döttrar.»
»Såå, det var gentilt det,» medgaf fabrikörskan.
»Och i går,» fortfor jag med full föresats att ge dubbla
lag, »i går såg jag henne på Drottninggatan i justitierådets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
