Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig... Jag tror att jag inte behöfver fly till medmenniskors
barmhertighet, så vida nemligen...»
Hon tystnade och var synbarligen obeslutsam om hvad
hon skulle säga.
»Det har kanske lyckats er rädda något undan branden?»
frågade Konrad.
»Undan branden? Intet!»
»Men då tycker jag...»
»Det är bedröfligt att ha lefvat så länge som jag och
ändå inte ha någon, till hvilken man helt och hållet kan
förtro sig,» suckade gumman.
»Ni var för mycket afskild från verlden för att kunna
knyta någon förtroligare förbindelse med andra; men tro
inte derför att vår jord är så arm på deltagande som ni
föreställer er.»
»Jag hade orätt,» medgaf gumman, »jag har åtminstone
träffat en som, utan all min förskyllan eller värdighet, visat
mig välvilja och deltagande... Ålderdomen, glömd af alla,
glömmer likväl ingen.»
»Och denne ende?»
»Är ni, herr Pettersson, ingen annan än ni.»
»Hvilket olycksaligt lif måtte ni ej haft, arma qvinna,
då ni anser mig för den ende?»
»Ända sedan den olyckliga branden har jag tänkt på
er, och när jag i dag såg er rida in på Ensta gård, sade
jag till mig sjelf: Herren har sändt honom i min väg.»
»Nå, men säg hvad jag kan göra för er, stackars
gumma?» yttrade Konrad, fattande vänligt Saras hand.
»Kan ni egna mig en eller två timmar?» hviskade hon,
oroligt skådande sig omkring.
»När?»
»Nu, nu genast.»
»Jag har arbetsfolk som väntar på mig...»
»Men hvarje ögonblicks dröjsmål kan medföra den
största fara.»
»Fara, säger ni? Om så är, står jag på ögonblicket
till er tjenst.»
»Hvem skulle jag väl lita på, om inte på honom!»
sade gumman, i det hon med sammanknäppta händer
blickade mot himlen.
»Låt nu höra hvad det är.».
»Men ni måste följa mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
